– Det är tydligt att de senaste årens omvärldshändelser har ökat svenskarnas medvetenhet kring betydelsen av kontanter för samhällets krisberedskap. Man förstår vikten av att ha alternativa sätt att betala om de digitala betalsystemen skulle slås ut, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.
I undersökningen tillfrågades deltagarna om de har kontanter hemma i beredskapssyfte. Totalt 47 procent svarade att de har kontanter hemma, varav 36 procentenheter angav att de haft kontanter hemma redan före Rysslands invasionen av Ukraina och 11 procentenheter att de har börjat ha kontanter hemma först efter invasionen. 51 procent av de svarande angav att de inte har kontanter hemma i beredskapssyfte.
Det finns stora skillnader mellan olika län. Toppar listan gör Norrbotten, där hela 56 procent av invånarna har kontanter hemma i beredskapssyfte. Längst ner på listan kommer Uppsala län, där motsvarande siffra är 40 procent.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar alla att ha ungefär 2.000 kronor i kontanter hemma i beredskapssyfte. Enligt MSB är det bra med små valörer, så att man kan göra mindre inköp även om det inte finns växelpengar.
– Många butiker tar i dag inte emot kontanter, då hanteringen har blivit både dyrare och krångligare. Men att tvinga handlare som redan kämpar med sin lönsamhet att hantera kontanter är inte rätt väg att gå. I stället bör handeln ta samhällsansvar genom självreglering samtidigt som staten bör införa incitament som gör det mer attraktivt att hantera kontanter, säger Johan Nilsson.
I januari i år meddelade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att en utredning tillsätts om möjligheten att betala med kontanter. Utredaren Dennis Dioukarev (SD) har även frihet att föreslå fler åtgärder för att stärka kontanthanteringen i samhället och ska redovisa resultatet av uppdraget den 31 december 2024.
