Det går inte särskilt bra att få in invandrare på den svenska arbetsmarknaden.
Sverige är nämligen ett av de länder som ha minst arbetstillfällen i yrken som kräver låga eller inga utbildningskrav. Och det samspelar inte särskilt väl med invandringen, där kompetensen är låg.
– De här gruppernas utbildningsnivå är generellt mycket låg. Hälften har inte ens grundskolekompetens och idag vet vi att man åtminstone behöver gymnasiekompetens för att ha en chans på arbetsmarknaden, säger Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi på SOFI vid Stockholms universitet, enligt Arbetsmarknadsnytt.
Enligt henne är den lättaste och mest effektiva metoden för att få nyanlända invandrare och utrikesfödda i arbete olika former av subventionerade anställningar, alltså där staten går in och betalar med skattepengar. Men inte ens då är arbetsgivaren fullt benägen att anställa, om de måste ta arbetsgivaransvaret själva.
Det så kallade etableringsuppdraget från 2016 ledde bara till att 40 procent av männen och 22 procent av kvinnorna senare arbetade eller medverkade i någon regelbunden utbildning. På grund av asylvågen 2015 är idag fler än någonsin, 75 000 personer, inskrivna i Arbetsförmedlingens olika aktiviteter inom etableringsuppdraget.
Ett sätt att få fler invandrare i arbete skulle kunna vara ökade incitament för att delta i språkutbildning. De som lär sig språket snabbt skulle till exempel kunna få en belöning, en morot vanlig i andra länder.
Bland människor födda i Sverige är arbetslösheten idag mycket låg, 4 procent, medan den bland utrikesfödda är cirka 21 procent. Särskilt vissa invandrargrupper har ännu högre arbetslöshet.
