Hajarna påverkas av dinosauriedödande asteroiden – än idag

Publicerad 8 augusti 2018 kl 11.04

Vetenskap. För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram – hundhajarna – som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie i vilken svenska och amerikanska forskare har undersökt hundratals fossila hajtänder.

Gilla artikeln på Facebook

Nästan alla har vi väl hört talas om dinosauriernas utdöende för 66 miljoner år sedan, då en jättelik asteroid kraschlandade i Mexikanska golfen och spred förödelse över hela jorden. 

Många vet också att hajarna är en gammal djurgrupp som fanns redan på dinosauriernas tid. Men hur gick det för hajarna på dinosauriernas domedag? De överlevde uppenbarligen, eftersom de fortfarande finns kvar, men påverkades de överhuvudtaget av den globala katastrofen? 

Forskare från Uppsala universitet och University of New England kan nu ge svar på frågan efter att ha studerat hundratals exemplar av det enda bevismaterial vi har: hajarnas tappade tänder.

Hajar är broskfiskar, vilket innebär att deras skelett består av brosk i stället för ben. Brosk bevaras sällan som fossil. Däremot fossiliseras hajarnas tänder utan problem – och eftersom de får nya tänder och tappar de gamla, livet genom, är fossila hajtänder mycket vanliga. Om vi synar nutida hajar i munnen finner vi att deras tänder ser rätt olika ut, delvis beroende på deras matvanor: en fiskätande haj har till exempel annorlunda tänder än en som specialiserar sig på att jaga sälar och sjölejon.

Forskarna var intresserade i variationen i hajtändernas form vid olika tidpunkter före och efter meteoritnedslaget, som ett mått på deras ekologiska diversitet. De ville också försöka förstå varför två närbesläktade grupper, de håbrandsartade hajarna (Lamniformes) som den berömda vithajen, och de gråhajsartade (Carcharhiniformes) som till exempel tigerhajen och hammarhajen, rönt så olika öden. Innan massutdöendet var lamniformerna den största hajgruppen, men nu finns det bara några få kvar och haven domineras av carcharhiniformer. För att utforska tändernas form på ett objektivt sätt använde forskarna geometrisk morfometri, en typ av matematisk formanalys.

Resultaten visar på tydliga förändringar i hajfaunans sammansättning efter katastrofen för 66 miljoner år sedan. Innan dess fanns det stora lamniforma hajar som mycket liknade dagens vithaj, fast de inte var särskilt nära släkt med den, och som sannolikt jagade dels dåtidens stora havsreptiler som till exempel svanödlor och mosasaurier, fiskar och dels ammoniter (skalförsedda bläckfiskar).

Dessa hajar försvann helt och hållet, tillsammans med havsreptilerna och ammoniterna, efter katastrofen. I deras ställe framträdde plötsligt en mängd carcharhiniforma hajar, framförallt så kallade hundhajar (Triakidae), som i dag lever på diverse mindre byten som exempelvis fiskar och blötdjur. Det här blev början på carcharhiniformernas globala segertåg, som har fortgått fram tills idag, trots att lamniformerna lyckats återetablera sig i rollen som topprovdjur. 

Dagens hajar lever alltså fortfarande med sviterna av en katastrof för 66 miljoner år sedan, konstaterar forskarna.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Rotschild orolig för världsordningen

Dollarn kan sluta vara världsvaluta.. Ledare som Trump samarbetar inte med andra, varnar bankiren.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Ingen kronisk kansler. Ett annat Tyskland är att vänta när Angela Merkel väl lämnar makten.0 

Sjunkande skolresultat, no go-zoner och ökat våld kan ha en enkel förklaring. Joakim Andersen har läst ny bok om eugenikens nedtystade men välbelagda sanningar.0 Plus

Mer från Vetenskap

Ska studera havsbotten på stora djup. Självkörande farkosten kan tränga in under 500 meter tjocka istäcken.0 Plus

Unikt skeppsvrak från 1600-talet hittat på Djurgården

"Otroligt spännande.". Arkeologer snubblade över gammal båtskrotningsplats vid Liljevalchs konsthall.0 Plus

Sidor

Vetenskap

Etnicitet styr tjockisens självbild. Icke-vita "betraktar sig" oftare som normalviktiga.0 

Kultur

Afrikanskättad skådis kan bli nästa James Bond – "Tiden är inne". Producenten öppnar dörren för svart James Bond.0 Plus