Fria Tider granskar asylkaoset
SKÅL! Unga illegala invandrare från Afghanistan kopplar av med sprit på färjan till Trelleborg.

Här är flyktingarnas spritfest på färjan till Sverige

Publicerad 27 september 2015 kl 17.57

Inrikes. Vilka öppnar vi våra hjärtan för? Utsatta kvinnor och barn på flykt undan terror och krig eller vuxna män som firar med sprit inför ankomsten till Sverige? Nils Eklund åkte i fredags färja mellan Tyskland och Sverige och är kritisk till vänstermedias bild av asylkaoset.
– De såg ut att må riktigt bra, säger han till Fria Tider om de festande asylsökarna.

Dela artikeln

Det var i fredags kväll som Nils Eklund tog färjan M/S Sassnitz mellan Sassnitz i Tyskland till svenska Trelleborg. Ombord på färjan fanns, enligt personalen, omkring 300 illegala invandrare på väg för att söka asyl i Sverige.

– Åtminstone 90 procent av dem var män, eller snarare killar i 20-35-årsåldern. Jag såg egentligen bara en familj, det vill säga en kvinna i slöja med två barn, berättar han för Fria Tider och fortsätter:

– Männen var prydligt klädda enligt gängse ungdomsmode. De hade mobiltelefoner vid öronen och på laddning. Pengar saknades inte för inköp av mat och dryck i restaurangen, liksom förnödenheter från skeppets taxfreebutik. De såg ut att må riktigt bra, ungefär som en förväntansfull klass på skolresa.

Eklund säger också att han som hastigast kom i samspråk med några unga afghanska män i 20-25-årsåldern som försett sig i taxfree-butiken.

– Jag tror det var en whiskyflaska. De hade små plastglas som de slog upp, ungefär som snapsglas fast i plast. Och så hade de lite tilltugg som chips och ostbågar, berättar han.

Eklund säger att han inte tyckte det såg ut som flyktingar som varit med om några svåra strapatser eller led någon nöd och att det var flera svenska passagerare som tog illa vid sig.

– Svenska folket skulle veta vilka som kommer till vårt land. Hoppas de sänder tillbaka allihop! utbrast en person ombord.


Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.