Utgiftsområdena migration och integration väntas öka med omkring nio miljarder kronor årligen de närmaste fyra åren. Anledningen till det är att regeringen vill satsa på att öka invandringen till Sverige kraftigt, samtidigt som man vill ge fler invandrare än idag rätt till så kallat etableringsstöd.
"Vidare har regeringen utökat målgruppen för etableringsreformen så att fler anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande omfattas av insatser, etableringsersättning och kommunersättningar", skriver regeringen i sin vårproposition.
Etableringsstödet är ett riktat skattefinansierat bidrag till nyanlända invandrare. Bidraget, som är betydligt högre än vanliga socialbidrag, är skattefritt och betalas ut under de två första åren i Sverige. Förra sommaren gjorde Fria Tider en kartläggning av etableringsstödet som visade att en invandrarkvinna med tre barn har rätt till ett skattefritt bidrag på ca 22 000 kronor i månaden genom reformen.
Satsningen finansieras främst genom minskade anslag till stöd för gamla, sjukskrivna och studenter. Under de kommande fyra åren minskas pensionskostnaderna med drygt fem miljarder kronor. I första hand är det garantipensionerna som regeringen vill skära ned på.
Sex miljarder kronor mindre kommer att spenderas på sjukskrivna om fyra år jämfört med idag, framförallt på grund av att regeringen räknar med att allt fler blir utförsäkrade.
Även Sveriges studenter får finna sig i besparingar när anslagen till studiestöd ska minskas med en miljard kronor årligen, visar regeringens vårbudget.
