Den prisbelönte historikern Dominique Venner, 78, gick klockan fyra på eftermiddagen igår lugnt förbi folkmassan inne i katedralen Notre Dame. Framme vid altaret sköt han sig med en pistol av märket Herstal inför hundratals besökare.
Enligt en oidentifierad poliskälla sade Venner ingenting, men placerade ett brev på altaret innan han sköt sig. Katedralen, som hade 1 500 besökare, evakuerades.
En engelsk översättning av vad som uppges vara Venners självmordsbrev publicerades igår kväll på en amerikansk blogg. Av brevet framgår att aktionen var en protest mot fransk och europeisk invandringspolitik. Brevet innehåller bland annat följande:
"I slutskedet av mitt liv känner jag, mot bakgrund av de oerhörda faror som hotar Frankrike och Europa, att det är min plikt att handla medan jag fortfarande är stark nog. Jag anser att det är nödvändigt att offra mig för att bryta den handlingsförlamning som hemsöker oss. Jag avstår från återstoden av mitt liv i protest, och i syfte att lägga grunden för något nytt. Jag har valt Notre Dame därför att det är en symbolisk plats som jag respekterar och beundrar katedralen byggdes av mina förfäder på en kultplats som vittnar om vårt uråldriga ursprung.
Många är slavar under sina egna liv, men min handling förkroppsligar en viljans etik. Jag ger mitt liv för att väcka sovande samveten. Jag gör uppror mot ödet. Jag protesterar mot det som förgiftar våra själar, och mot inkräktarnas strävan att förstöra grunden för vår identitet, bland annat familjen, som utgör hörnstenen i vår mångtusenåriga civilisation. Jag försvarar alla folks rätt till sin särart, men motsätter mig att man byter ut vårt folk, vilket är ett brott."
Nationella frontens Marine Le Pen hyllade Venner efter aktionen.
"All heder till Venner vars slutliga, ytterst politiska handling var ett försök att väcka Frankrikes folk", skrev hon på twitter.
Venner tilldelades 1981 Franska akademiens utmärkelse Prix Broquette-Gonin d'histoire för en av sina böcker. I sin ungdom tjänstgjorde han som fallskärmsjägare i Frankrikes krig i Algeriet. I början av 1960-talet engagerade han sig i den paramilitära gruppen OAS, som kämpade mot att Frankrike skulle ge upp Algeriet.
