Gustav Badin Couchi (cirka 1747–1822) togs år 1760 med som slavbarn från den danska kolonin Saint Croix i Västindien till Sverige och det svenska kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.
Han växte upp vid det kungliga hovet och blev en del av det svenska kungahuset. Lovisa Ulrika gav honom en fri uppfostran, inspirerad av Rousseau, och lät honom bete sig lite som han ville.
Senare utsågs han till hovsekreterare och deltog även i pjäser och baletter. När drottningen dog fick han två gårdar i bröllopsgåva av Gustav III och beviljades även pension 200 riksdaler.
Gustav Badin fick stor uppmärksamhet både under sin levnad och av eftervärlden. Bland annat förekommer han i August Strindbergs pjäs "Gustaf III".
Afrosvenskarnas riksorganisation anser dock att han har osynliggjorts på grund av sin hudfärg och att han inte "syns" i historieskrivningen trots att han lekte med Gustav III som barn.
– Badin hette egentligen Kwasi och han är en symbol för alla afrosvenskar och därför är det av enormt värde för oss att han nu tvåhundra år efter sin död får en minnessten på Katarina kyrkogård. Det är ett försök att återställa hans mänskliga värde och ett erkännande för alla afrosvenskar, säger Marie Cham, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation i ett pressmeddelande.
Under flera år har Afrosvenskarnas riksorganisation arbetat för att synliggöra Gustav Badin. Stockholms stad och Riksmarskalksämbetet uppger sig stå bakom processen och uppmuntra den.
– Gustav Badin Couchi är en del av svensk historia och bör synliggöras. En minnessten över honom är också symboliskt viktig för att lyfta fram afrosvensk historia i Sverige. Från Stockholms stads sida står vi bakom det här initiativet från Afrosvenskarnas riksorganisation, säger Clara Lindblom (V), ansvarigt borgarråd för kyrkogårdsfrågor.
Kyrkogårdsförvaltningen har nu i uppdrag att skyndsamt återkomma med ett förslag till högtidlighållande av Gustav Badins minne genom uppförandet av en minnessten på Katarina kyrkogård utifrån ett kulturhistoriskt ändamål samt lämna förslag till genomförande.
Minnesstenen är planerad att avtäckas på "frihetsdagen" den 9 oktober, minnesdagen som högtidlighåller avskaffandet av slaveriet på svenska Saint Barthélemy år 1847.
