Tyskland, vars skattebetalare har stått för en stor del av notan när den grekiska kombinationen av sociala förmåner och låga skatter har finansierats historiskt, vill inte gå med på IMF:s ytterligare lättnader. De grekiska lånen har redan symboliska räntenivåer och långa löptider, men ändå har Aten svårt att betala.

Hittills har den grekiska vänsterregeringen – motvilligt – höjt momsen på bland annat kaffe, cigaretter och alkohol. Den höjs med 1 procent och ligger nu på 24 procent, fortfarande en bit under den svenska nivån.

På tisdagskvällen hade eurogruppen, som representerar långivarna, möte om hur man ska hantera Grekland. Nästa år är det allmänna val i Tyskland, och Angela Merkel och hennes regering vågar inte säga rakt ut att man tänker ge bort pengar till det grekiska folket och låta de egna väljarna betala.

Samtidigt har en debatt om Tysklands historiska betalnings­förpliktelser blossat upp i Tyskland. Vad är det som gör, frågar väljarna sig, att tyskar alltid måste betala för sig medan folkslag runt Medelhavet uppenbarligen ska slippa? Stora delar av den tyska industrin är idag uppbyggd för att kunna betala krigsskadestånden efter första och andra världskriget. Skadestånden efter första världskriget slutbetalades av Tyskland i oktober 2010, medan landet fortfarande betalar skadestånd för andra världskriget till flera länder.

I sista stund nådde eurogruppen en kompromiss som går ut på att låna ut ännu mer pengar till Grekland, utan att man för den sakens skull klubbade IMF:s förslag om stora skuldavskrivningar. Istället tas beslutet – som sannolikt kommer att gå ut på att grekerna slipper betala – först efter Tysklands och Frankrikes allmänna val.