Det var i måndags som den 59-årige översten Eyal Karim utnämndes till ny chefsrabbin för militärrabbinatet, som är en särskild enhet inom IDF med religiösa funktioner.
Militärrabbinatets personal håller bland annat gudstjänster, förrättar militära begravningar och bedriver utbildning i syfte att stärka soldaternas judiska identitet och bibringa dem judiska religiösa värderingar.
Utnämningen av Karim väcker nu protester sedan det uppmärksammats att han har gjort en lång rad kontroversiella uttalanden innan han påbörjade sin karriär inom militärrabbinatet, rapporterar flera stora israeliska tidningar, bland annat Yedioth Ahronoth, Haaretz och Times of Israel.
Under sin tid som rabbin i det civila hade Karim en spalt på den religiösa sajten Kipa, där han besvarade läsarfrågor under rubriken ”fråga rabbinen”. En läsare skrev 2002 till sajten och frågade mot bakgrund av en passage i den judiska Toran (det vill säga Moseböckerna) om det var tillåtet för soldater i IDF att våldta fiendens kvinnor i krigstid.
”Är det tillåtet i vår tid för en soldat i IDF att till exempel våldta kvinnor i strid, eller är sådant förbjudet?” undrade läsaren.
I sitt svar underströk Karim att det var ”en mycket allvarlig sak” att ha sexuellt umgänge med en icke-judisk kvinna, men att Toran ändå tillät detta i krig i syfte att höja stridsmoralen. Karim skrev följande enligt den israeliska nättidningen +972 som har översatt hans svar från hebreiskan:
”Precis som förbudet mot att riskera ditt liv upphör att gälla i krig i syfte att hjälpa andra, upphör också förbuden mot omoral och kosher-reglerna att gälla. Att dricka vin som vidrörts av icke-judar, vilket är förbjudet i fredstid, är tillåtet i krig för att upprätthålla krigarnas moral. Att äta förbjuden mat är tillåtet i krig (och vissa menar att det gäller även när det finns kosher mat tillgänglig) för att upprätthålla krigarnas stridsvärde, trots att det är förbjudet i fredstid. På samma sätt innebär krig att vissa av förbuden som rör sexuellt umgänge upphör att gälla, och även om umgänge med en icke-judisk kvinna är en mycket allvarlig sak, var det tillåtet i krigstid (på dessa särskilda villkor) av hänsyn till de umbäranden som krigarna uthärdade. Och eftersom vårt mål är att hela folket ska nå framgång i kriget, tillät Toran individen att tillfredsställa det onda begäret, på de nyss nämnda villkoren, för den gemensamma segerns skull."
Efter att Israels största dagstidning Yedioth Ahronoth tidigare i veckan uppmärksammade Karims uttalande under rubriken ”IDF:s blivande chefsrabbin tillåter våldtäkt av kvinnor i krigstid” har det uppstått en livlig, och bitvis infekterad, debatt om Karims lämplighet som chefsrabbin i den israeliska krigsmakten.
IDF tillbakavisar i ett pressmeddelande att Karims uttalande ska förstås som att han givit klartecken för våldtäkter i krig. Enligt Reuters skriver IDF att Karim besvarade en ”teoretisk fråga” och inte en fråga som avsåg ”praktisk judisk lag”.
Motståndare till utnämningen har invänt att frågan Karim besvarade uttryckligen gällde tillåtligheten av våldtäkter inom dagens israeliska krigsmakt och att han ingenstans i sitt svar nämner att israelisk lag förbjuder våldtäkter även i krigstid.
Debatten har också lett till att fler kontroversiella uttalanden av Karim har uppmärksammats. Han har i svar på läsarfrågor i Kipa bland annat sagt att soldater har en skyldighet att vägra lyda order som strider mot den judiska religiösa lagen och att homosexuella är ”sjuka eller vanskapta” och i behov av ”hjälp att ta sig ur sin situation”.
När han tillfrågades om det inte utgjorde könsdiskriminering att Toran förbjuder kvinnor att vittna i domstol svarade han att det stämde, men att sådan ”diskriminering är bra för kvinnor eftersom kvinnans känslosamma natur gör att hon inte klarar av att korsförhöras i rätten”.
Och i en broschyr som publicerades 2013 av en sektion inom militärrabbinatet som Karim då var avdelningschef för fastslogs det enligt The Guardian att ”tanken att icke-judar har samma rättigheter som judar i Israel strider mot Torans ståndpunkt och företrädare för staten har ingen rätt att handla i strid med Torans vilja”.
Att icke-judar inte har samma rättigheter som judar är en utbredd uppfattning bland ortodoxa rabbiner. Israels tidigare överrabbin, numera framlidne Ovadia Yosef, sade exempelvis i en predikan 2010 att icke-judarnas enda funktion i världen är att ”tjäna Israels folk”.
Det kommer därför inte som någon överraskning att Eyal Karim har funnit försvarare bland ortodoxa opinionsbildare. Den ortodoxa nyhetssajten Yeshiva World News avfärdade i en artikel i torsdags kritiken mot Karim som ”panikslagna skrik från vänstern och kvinnorättsorganisationer”.
Flera tongivande rabbiner har också uttalat sitt stöd för Karim.
– Angreppet mot militär-rabbinen är ett hot mot alla rabbiner. Det har uppstått en situation där rabbiner inte kan tala om halakah (den judiska religiösa lagen, red. anm.). Det här är en kupp inte bara mot militär-rabbinen, utan mot alla rabbiner i Israel och mot Toran eftersom det här gäller lagen från Toran, säger den sefardiske chefsrabbinen i Jerusalem, Shlomo Amar, till tidningen Israel Hayom.
Meningsskiljaktigheterna kring utnämningen av Karim är ännu ett tecken på den djupa klyfta som existerar mellan ortodoxa och sekulära judar och som länge givit upphov till spänningar i det israeliska samhället. Medan ortodoxa judar generellt anser att den israeliska staten ska tillämpa judiska religiösa regler och vill att den religiösa lagen ska äga företräde framför demokratiska principer, vill sekulära judar få ett slut på sammanblandningen av religion och statlig förvaltning.
Nu ifrågasätter flera stora tidningar det rimliga i att Israels krigsmakt har en särskild enhet – militärrabbinatet – som har i uppdrag att pådyvla militär personal religiösa värderingar.
”Rabbi Eyal Karim har gjort många kontroversiella uttalanden i känsliga frågor – homosexuella, icke-judar, våldtäkt och att vägra lyda militära order; utnämningen av honom sätter ljuset på ett djupare liggande problem inom militärrabbinatet: dess uppdrag att ingjuta biblisk kampanda hos soldaterna”, kommenterar Haaretz.
”[D]et mäktiga militärrabbinatet saknar logiskt sett existensberättigande. IDF ska tillhandahålla grundläggande religiösa funktioner åt soldater som efterfrågar sådana. Det rättfärdigar inte den överdrivet stora och ideologiskt vinklade organisation som vuxit fram. Det finns inget behov av en general-rabbin (med tvivelaktiga åsikter om kvinnor) som med sin enhet påtvingar en armé, som till större delen består av sekulära soldater, religion. Arméns uppgift är att försvara Israels medborgare. Det är allt”, skriver Yedioth Ahronoth.
Turerna kring utnämningen av Karim är inte första gången som militärrabbinatet är i blåsväder. Rabbinatet har tidigare anklagats för att ha uppmuntrat israeliska soldater till krigsförbrytelser under kriget i Gaza vintern 2008-2009.
Militärrabbinatets inflytande över den israeliska armén uppmärksammades på nytt 2015 när en soldat dömdes till 11 dagars militärfängelse för brott mot kosher-reglerna efter att ha ätit skinksmörgås i tjänsten. Armén valde dock att inte verkställa bestraffningen efter att saken uppmärksammats i massmedia.
Men den här gången tyder ingenting på att IDF kommer att ge vika för den massmediala kritiken. Israels överbefälhavare Gadi Eizenkot meddelade i onsdags att beslutet att utse Eyal Karim till ny chefsrabbin kvarstår oförändrat.
– Som rabbin och kännare av den religiösa lagen är han en ledare och åtnjuter brett stöd, säger Eizenkot enligt Israel National News.
Utnämningen av Karim måste bekräftas av Israels försvarsminister Avigdor Lieberman innan Karim tillträder sin nya tjänst.
