Med röstsiffrorna 59,1 mot 40,9 procent sade italienarna igår rungande nej till den nya författningen – vilket beskrivs som ett rejält bakslag för Europas politiska "etablissemang". Efter drygt två och ett halvt år vid makten tvingas den socialdemokratiske regeringschefen hoppa av. Det är oklart vem som kommer ersätta honom.
Under den nuvarande konstitutionen är regeringen lika ansvarigt inför parlamentets båda kammare. Såväl senaten (överhuset) som deputeradekammaren (underhuset) kan därför, oberoende av varandra, fälla regeringen i ett misstroendevotum.
Varje ny lag måste dessutom godkännas i identisk ordalydelse av båda kamrarna. Det gör att det ibland uppstår låsningar där lagförslag skickas fram och tillbaka på grund av att varje kammare gör någon liten justering vid varje omröstning.
Socialdemokraterna i Italien vill reformera det systemet. Framför allt vill de beröva senaten en lång rad befogenheter, som att kunna fälla regeringen eller stoppa lagförslag. Det ska, tycker man, räcka med att underhuset röstar för en lag för att den ska gå igenom. Senaten ska endast ha vetorätt gällande vissa särskilda frågor.
I Italien krävs emellertid två tredjedels majoritet i parlamentets båda kammare för att kunna ändra konstitutionen. Renzi har misslyckats med att uppnå ett så pass stort stöd i den andra omröstningsomgången som hölls 20 januari respektive 12 april i år. Därför tillfrågades folket i en folkomröstning.
I början av året hade ja-sidan ett betryggande övertag där nästan två tredjedelar stödde den nya konstitutionen. Kritiken växte emellertid allt eftersom och i en uppmärksammad debattartikel i april i år, signerad av 56 jurister, sågades lagförslaget. Och igår stoppades det av folket.
