DN-fel om p-böter för utbrända bilar

Av mattias den 24 maj kl 16:24 | [ 45 kommentarer ]

Idag på förmiddagen publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Fel om p-böter för utbrända bilar”. I den påstår DN-journalisten Katarina Lagerwall att en annan artikel, som publicerades av Fria Tider i onsdags, är ett ”rykte” och innehåller ”fel”. Men i själva verket så är det DN som inte berättar sanningen.

DN:s enda källa är Svante Intveld på bolaget P-Service, som av förklarliga skäl nekar till att de delar ut p-böter till utbrända bilvrak. Fria Tider har gjort upprepade försök att nå Intveld under veckan.

Jag var på platsen och pratade med människor som drabbats av tisdagskvällens anlagda bränder. När en parkeringsvakt plötsligt dök upp utgick jag naturligtvis ifrån att det var ungefär så som Intveld sa till DN, att det handlade om att registrera bilvrak för att få dem bortforslade. Det utgick jag ifrån fram till dess att en av de boende jag pratade med sa att parkeringsvakten skulle ge bilarna parkeringsböter och att det hänt förut att bilvrak lappats.

Jag frågade parkeringsvakten om det stämde, om det verkligen var så att hon skrev ut parkeringsböter. Ja, svarade hon, mannen med den nu berömda Forden hade tydligen inte ställt sin parkeringsskiva rätt. Jag tittade på bilen som var helt utbränd inuti och hade en kraftigt sönderslagen vindruta. På golvet inne i bilen låg en gatsten. Om det någonsin funnits en parkeringsskiva så var den troligen rök och aska vid det här laget.

Det hela var naturligtvis ett mindre scoop och jag hade kameraväskan över axeln. Det var bara att slita upp kameran och ta en bildserie på parkeringsvakten som skriver ut en p-bot för ett utbränt bilvrak.

Efter det blev den unga parkeringsvakten arg och krävde att jag raderade bilderna och att parkeringsbolaget inte ”hängdes ut i media”. Jag gick naturligtvis inte med på det, varpå vårt samtal avslutades.

Under eftermiddagen i onsdags försökte jag flera gånger nå P-Service för en kommentar. De två gånger jag kom fram lade de på luren så snart de förstod vem jag var. Jag skickade även mail till företaget, ett mail som jag fick svar på först idag.

I mailet skriver Svante Intveld att han varit på tjänsteresa och att det är därför som svaret dröjt. Jag har även varit i kontakt med DN-journalisten Katarina Lagerwall. Hon anser inte att DN behöver införa någon rättelse i tidningen eftersom Fria Tider inte nämns i artikeln.

Det är en märklig inställning till pressetik. Att båda sidor ska höras innan en story publiceras är inte enbart viktigt för att enskilda ska ha en chans att försvara sig, utan även grundläggande för att läsarna ska få så korrekt information som möjligt. Nu försöker DN sprida den felaktiga bilden av att Fria Tiders artikel innehöll ”fel” och att vi spred ett ”rykte”, vilket givetvis ligger i DN:s intresse då de är en konkurrerande tidning.

Men eftersom vår artikel var helt korrekt så innebär det också att DN:s läsare får felaktig information. Det är beklagligt, men samtidigt ett symptom på att vi vinner läsare medan de tappar.

Mattias

Postad i Ledarbloggen under

Kritiken växer mot Martin Aagård

Av widarnord den 15 maj kl 22:13 | [ 155 kommentarer ]

METADEBATT. Aftonbladets kulturjournalist Martin Aagård anklagas för att iscensätta karaktärsmord på fullt anständiga medlemmar i etablissemanget sedan han pekat ut två journalister som invandringskritiker.

SVT:s Uppdrag Granskning granskade ikväll flera fall där fullständigt moderna, globala, sekulära, liberala och legitima individer felaktigt har anklagats för att tvivla på förträffligheten i regeringens invandringspoltik. I synnerhet har påstådda tvivel på den somaliska invandringens uteslutande positiva samhällseffekter varit ämne för debatt.

”Hur är debattklimatet i Sverige”, frågar sig Uppdrag Granskning-journalisten Magnus Wennerholm, som i kvällens program granskar hur det gick till när hans journalistkollega Per Brinkemo felaktigt utpekades som skeptisk till den förda invandringspolitiken.

Anklagelsen kom från Aftonbladet Kultur och Martin Aagård, som anses ha gått för långt i sin jakt på invandringskritiska åsikter.

I själva verket är Per Brinkemo nämligen djupt engagerad i att underlätta den somaliska invandringen till Sverige och han arbetar sedan 2009 i en somalisk organisation i Rosengård. Han är dessutom ofta på plats i Etiopoien för att ”påbörja integrationsprocessen” redan innan somalierna har anlänt och sökt sina första bidrag i Sverige.

Sanna Rayman på vänsterliberala SvD slår fast att det är ”lågt, mycket lågt” att utpeka en fullt anständig person såsom Per Brinkemo som invandringskritiker. Även socialliberale Adam Cwejman är upprörd och skriver i ett blogginlägg att sättet som Brinkemo behandlas på ”är själva skolboksdefinitionen av ett karaktärsmord.”

SVT-journalisten som har gjort inslaget i Uppdrag Granskning, Magnus Wennerholm, är omvittnat positiv till den massiva invandringen från tredje världen och redan i ett blogginlägg 2010 slog han fast att integrationen med tiden kommer att skapa ”en grymt cool blandning mellan oss och dem”.

Martin Aagård, som har anklagat Per Brinkemo för att ”sida upp med Sverigedemokraterna”, vill inte kommentera varför han pekat ut de två vänsterprofilerna som invandringskritiker när han kontaktas av Uppdrag Granskning.

Se hela Uppdrag Gransknings program här.

Postad i Ledarbloggen under

Hårdare straff: Det sista argumentet

Av widarnord den 4 maj kl 10:42 | [ 102 kommentarer ]

De som anser att grova brottslingar ska få hårdare straff har traditionellt förlitat sig på tre argument: Vedergällning, avskräckning och inkapacitering.

Vedergällningsargumentet förlorade sin status som högsta mode i den rättspolitiska debatten redan någon gång på 1700-talet. Tanken att staten ska ”hämnas” på sina medborgare stred redan då mot många människors uppfattning om principerna för en liberal demokrati. Idag accepterar få människor hämnd som självändamål. För att vedergällning ska bli aktuell krävs det således positiva sidoeffekter.

Avskräckning är en sådan sidoeffekt. Hårda straff torde avskräcka brottslingar från att begå brott. Vänstern har dock framgångsrikt lyckats visa att avskräckning, i synnerhet vad gäller grövre brott (som ofta begås under inflytande av alkohol och droger) inte fungerar effektivt. Visserligen kan den svenska linjen, med närmast total frånvaro av straff för många våldsbrott, ha gjort att brottslingar helt enkelt struntar i straffen av fullt rationella skäl. Några veckors ungdomstjänst kan det vara värt att riskera om belöningen för ett lyckat gaturån är en iphone. Men ungefär lika många skulle förmodligen avstå om ett personrån bestraffades med fem som med femton års fängelse. Således anser man att hårda straff inte är verkningsfullt i avskräckande syfte.

Vad som återstår är då argumentet om inkapacitering: Att en gärningsman som sitter i fängelse är fysiskt förhindrad att begå nya brott. Det här argumentet är en nöt som vänstern ännu inte har lyckats knäcka. Och frågan om inkapacitering blir mer och mer aktuell, eftersom Sverige får allt fler återfallsförbrytare inom grova vålds- och sexualbrott.

Paulina Neuding skriver i SvD:s ledarblogg om hur den tidigare Brå-kriminologen Jerzy Sarnecki visserligen erkänner att inkapacitering kan leda till ”vissa minskningar” av brottsnivån, men att han påpekar att ”kostnaderna blir mycket höga” för att hålla så många personer i fängelse.

Givetvis har Sarnecki rätt i att kostnaderna för svensk kriminalvård är alldeles för höga. Det föreligger emellertid en enorm besparingspotential på helt andra områden än strafftiden. Man kan skära ned på komforten, avskaffa samtliga rehabiliterings­program som inte bevisligen fungerar och man kan lägga ut fängelseverksamheten på utländsk entreprenad. Om våra äldre kan tas om hand från Cayman Islands så kan rimligtvis omsorgen om våra våldtäktsmän och mördare skötas från exempelvis Baltikum. Men att skära i strafftiderna är att börja i fel ände. Grov brottslighet kostar ju inte bara pengar utan också ett enormt mänskligt lidande.

Klicka här för större bild

I den internationella vänsterns hemstad New York har man fattat det här. För egen räkning föredrar man numera inkapacitering – alltså riktigt långa straff och fler inlåsta – snare än den vård och rehabilitering som man predikar på den internationella arenan. Sedan 1980-talet har har våldsbrottsligheten i New York på det här sättet minskat med runt 80 procent.

I Sverige går utvecklingen istället åt motsatt håll, även om självgodheten som vanligt är oförändrad. När Svenska Dagbladet skriver en artikel med rubriken ”Staden som är mest eländig i hela USA” så förfasar de sig grundligt över att Detroit har en årlig brottsnivå på 1 052 våldsbrott per 100 000 invånare. Vad de däremot inte nämner är att det samma år begicks 1 727 våldsbrott per 100 000 invånare i Malmö. Den siffran får man istället vända sig till Flashbackgrävarna för att få reda på.

Varför accepterar då inte den internationella vänstern hårdare straff? Ptja. I New York kommer var tredje svart man att sitta i fängelse någon gång under sin livstid. Andelen latinamerikaner bakom galler är flerfaldigt högre än hos vita. Om den internationella vänstern ska lyckas förändra västvärlden i grunden så som nu sker, så kan man givetvis inte tillåta en brottsbekämpning som sköts så effektivt att den blir ett verkligt problem för våra nya spännande invånare. Förutom där kosmopoliterna själva bor, förstås.

Postad i Ledarbloggen under ,

En mer positiv bild av rysk trafik

Av oscarlind den 4 maj kl 03:05 | [ 29 kommentarer ]

Du har säkert sett dem. Dash cam-upptagningarna från Ryssland som visar allehanda trafikolyckor, våldsamheter, fallande istappar, meteoriter och exotiska företeelser i vår stora granne i öster.

Här är en liten motbild som är betydligt mer – hjärtvärmande. Och fortfarande lite exotisk, tyvärr.

Postad i Ledarbloggen under

Presskonferens eller inte presskonferens, det är frågan

Av widarnord den 26 april kl 23:58 | [ 99 kommentarer ]

Klicka för större bild

Swe_eupress/CC-BY-NC-SA

 
Klockan två på långfredagens natt kom två tunga ryska bombplan typ Tu-22M3 på besök utanför Gotska sandön. Planen, som eskorterades av fyra högteknologiska jaktplan typ Su-27, var ute på flygtur för att öva kärnvapenbombning av Stockholm. Bara några mil utanför gränsen vände de.

Snart stod det klart att det svenska försvaret inte hade haft JAS-plan redo för att möta den ryska aktiviteten, trots att incidentberedskap ska vara redo dygnet runt enligt ett riksdagsbeslut. Istället blev det två danska jaktplan från Natos flygbas i Litauen som fick ge ryssarna sällskap utanför Gotland.

Statsminister Fredrik Reinfeldt höll sig undan, och valde att inte överhuvudtaget kommentera händelsen. Däremot dök den en gång så hysteriske mink- och ubåtsjägaren Carl Bildt upp i media, där han förklarade att de svenska planen lika gärna kan stå på marken när Ryssland övar anfall mot Stockholm.

– Vi reagerar inte på allting, sade han till TT.

Mot bakgrund av detta blev många säkert förvånade när regeringen vid 16-tiden idag plötsligt kallade till blixtinsatt presskonferens i ett helt annat ärende. Statsminister Fredrik Reinfeldt tog plats i Rosenbad för att med allvarlig min tala till folket om någonting som uppenbarligen var mycket allvarligt.

Nämligen: En fotbollstränare för Fredrik Reinfeldts favoritlag Djurgårdens IF har valt att avgå sedan han, enligt egen uppgift, har hotats med stryk av huliganer.

Statsministern menar att fotbollsvåldet är ett hot mot samhället och lovar krafttag. Och enligt honom har presskonferensen inget med hans privata fotbollsintresse att göra.

– Vi vet alla att jag är Djurgårdssupporter. Jag vill understryka att jag hade stått här om tränaren och ordföranden i IFK Göteborg eller AIK hade avgått också, sade han inledningsvis på presskonferensen.

Och kanske har Fredrik Reinfeldt rätt. Men man kan också tycka att fotbollstränare, som ju som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande, ”inte ska bli förvånade om sådant händer”, för att använda en formulering som statsministern själv använde när han kommenterade våldsdåden mot Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010.

Men framförallt kan man tycka att Fredrik Reinfeldt felprioriterar. Ty om Sverige inte förmår avvisa en Tu-22M3 på väg mot Stockholm i skarpt läge så lär det inte finnas många planhalvor kvar att spela på när ryssarna är klara med försvarshögkvarteret, som ju är granne med Djurgårdens hemmaplan.

Postad i Ledarbloggen under ,

Förhandsmoderering av kommentarer från nya konton

Av widarnord den 21 april kl 17:57 | [ 58 kommentarer ]

Vi har fått problem med (vad vi misstänker är) unga vänsteraktiviser som går in och skriver antisemitiska artikel­kommentarer av typen ”gasa juden” och liknande. Aktivisterna använder anonymitetsnätverket Tor och går därför inte att blockera. Vi har som ett resultat av detta valt att förhandsmoderera kommentarer från nya konton och vi har stängt av möjligheten att kommentera som icke-inloggad.

Om du har ett nytt konto så behöver du verifiera din e-post för att vi ska kunna godkänna dig. Om du använder ditt Twitter- eller Facebook-konto för att kommentera så godkänns din kommentar automatiskt.

Om du inte har verifierat din e-post hos Disqus och har ett konto där så gör alltså detta nu. Därefter kommer vi att godkänna ditt konto och du kan kommentera fritt utan förhands­godkännande framöver.

Postad i Ledarbloggen under ,

Svar på frågor till redaktionen

Av Redaktionen den 19 april kl 16:50 | [ 16 kommentarer ]

Under mars månad införde Fria Tider möjligheten för läsarna att under fliken ”Tipsa oss” ställa öppna frågor till redaktionen. Nu svarar vi (Widar och Mattias) på den första omgången frågor vi har fått in.

Vi har kortat ned vissa frågor samt rättat stavfel. Vi har även slagit ihop vissa frågor om det är så att flera läsare ställt likadana eller liknande frågor.

En fråga vi har fått handlar om Borlänges mottagning av anhöriginvandrare.

Betalar inte staten för anhöriga som kommer efter? Såg på tv att Borlänges socialbidrag ökar dramatiskt på grund av anhöriginvandringen.

Fria Tider har inlett en granskning av Borlänge och kommunens invandringsmottagande, i och med detta har vi börjat begära ut handlingar ifrån kommunen. Vi hoppas därför kunna återkomma med ett antal artiklar om Borlänge senare under våren där vi samtidigt kan besvara denna fråga.

***

En anonym frågeställare undrar om illegala invandrare.

Ni använde begreppet ”illegala invandrare” nyligen. Varför gör ni det när det handlar om asylsökande?

Vi får titt som tätt frågor kring val av begrepp och ord i vår nyhetsrapportering, inte minst när vi skriver om illegala invandrare. Vissa menar att vi använder begreppet felaktigt och att det enbart ska användas för att beskriva en asylsökande som fått avslag på sin ansökan, men som valt att stanna i landet och hålla sig undan myndigheterna.

I Fria Tider används illegal invandrare för att beskriva samtliga invandrare som har invandrat illegalt till Sverige. Alltså personer som använt sig av flyktingsmugglare eller – vilket är vanligare – lånat en annan invandrares svenska pass och tagit flyget till Sverige.

De flesta stater i världen har lagar som reglerar villkoren för hur människor får korsa statens gränser. I synnerhet gäller dessa lagar icke-medborgare och människor utan uppehållstillstånd i landet. I Sverige finns reglerna i utlänningslagen, i vilken man i 2 kapitlet kan finna dessa två paragrafer.

1 § En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

3 § En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt.

Bryter man mot någon av dessa två eller andra liknande paragrafer, dvs saknar giltigt pass, visum eller andra nödvändiga resedokument när man reser in i Sverige, då bryter man mot lagen. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Därmed är man – per definition – en illegal invandrare. Illegala invandrare ska inte sammanblandas med legala invandrare, invandrare som rest in i Sverige på ett korrekt sätt eller som har uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet. Exempel på dessa är kvotflyktingar eller arbetskraftsinvandrare.

Fria Tider har som målsättning att bedriva en korrekt nyhetsrapportering. Därför använder vi oss inte av vilseledande och starkt ideologiskt färgade ordval som exempelvis ”papperslös flykting”, ”ensamkommande flyktingbarn” eller liknande. Etablerad media använder ordet ”flykting” när det inte handlar om flyktingar utan om personer som rest illegalt till Sverige och sökt asyl. Termen ”ensamkommande flyktingbarn” används regelmässigt för att beskriva unga män som gjort samma sak, trots att de oftast inte är vare sig ensamkommande, flyktingar eller barn. Vi undviker därför termen ”ensamkommande flyktingbarn” och ersätter den oftast med det mer korrekta och neutrala begreppet ”ung illegal invandrare” som på ett korrekt sätt beskriver vad det handlar om.

***

Signaturen ”Disney” undrar över Fria Tiders besöksstatistik.

Tack för bra tidning! Jag undrar om Fria Tider tappar besökare. Det finns en tråd på Flashback om att ni backar på Alexa?

Hej ”Disney”. Fria Tiders besöksstatistik är inte offentlig men i mars månad 2013 hade vi drygt 130 procent fler unika besökare än samma månad 2012. Vi har alltså mer än fördubblat antalet unika besökare det senaste året och det första kvartalet 2013 var det bästa kvartalet någonsin för Fria Tider.

Störst genomslag har Fria Tider i Stockholm. Mer än var tredje besökare är bosatt i Stockholms län och det är även det län där vi vuxit snabbast senaste året.

Så svaret på din fråga är nej, Fria Tider tappar inte besökare. Tvärtom är Fria Tider just nu troligen Sveriges snabbast växande nättidning. Vad minskningen i Alexa beror på vet vi inte. Vi tror dock att såväl vi som Avpixlat har varit en aning överrepresenterade i Alexa jämfört med andra sajter. Alexa-statistiken har därför inte varit tillförlitlig. Nu ligger vi dock på den plats i Alexa som vi kan förvänta oss när vi jämför med andra sajters officiella statistik, så förmodligen har Alexa förbättrat sin teknik för att ranka webbplatser.

***

Ganska ofta får vi frågor om Sverigedemokraternas politik, här är ett sådant exempel.

Hej, fråga ett; var står SD i narkotikafrågan? och fråga två; hur många vargar ska Sverige ha?

Den här och andra liknande frågor kan vi inte svara på. Fria Tider är en oberoende tidning som inte har någon koppling till SD eller något annat politiskt parti. Vi hänvisar till respektive partis kansli för svar på dessa frågor.

***

En av våra läsare har frågor om den kommunfullmäktigeledamot i Nyköping som körde rattfull.

Som boende i Nyköping skulle jag gärna vilja veta vem denne politiker är!

I samband med publiceringen tog vi beslut om att inte offentliggöra politikerns namn. Anledningen är att brottet uppfattades som så pass ringa och heller inte uppsåtligt att ett namnpublicerande inte ansågs försvarbart. Politikern hade 0,18 promille alkohol i utandningsluften vilket är väldigt lågt.

***

En hel del hör av sig och uttrycker frustration över att ha blivit avstängda från möjligheten att skriva kommentarer i kommentarsfälten under Fria Tiders artiklar. Då kan det se ut såhär.

VARFÖR HAR JAG BLIVIT BLOCKERAD?

Ansvariga på Fria Tider befinner sig regelbundet i Sverige och riskerar därför att ställas juridiskt till svars för de kommentarer som skrivs. Därför kan vi inte tillåta att vem som helst skriver vad som helst, som exempelvis Flashback som drivs från USA.

Att få kommentera Fria Tiders nyhetsartiklar är en möjlighet, inte en rättighet. Vi vill därför passa på att påminna om reglerna för kommentarsfälten.

”Regler: Håll god ton. Förtal, hotelser, publicering av personuppgifter, vulgära inlägg och irrelevanta utläggningar om folkgrupper som inte uppenbart har med artikeln att göra plockas bort och kan leda till blockering. Inlägg får gärna vara kontroversiella men håll dig till ämnet och följ svensk lag.”

Bryter man mot reglerna så kan det leda till att man blir avstängd. På grund av svårigheten att hitta och spåra upp en specifik blockering i vårt kommentarssystem (Disqus) har vi tyvärr inte möjlighet att ”avblockera” personer i efterhand. Vi jobbar på att byta ut Disqus, eftersom många är missnöjda med det. Då kommer avblockeringar och tidsbegränsade blockeringar att bli möjligt.

***

Studenter hör av sig med jämna mellanrum och undrar över Fria Tiders politiska färg, en av dem uttrycker det såhär.

Ni borde annonsera vilken färg ni står för (politiskt det vill säga).

Fria Tider är en partipolitiskt oberoende tidning vars ledarsida är ideologiskt influerad av den amerikanska paleokonservatismen och libertarianismen. Politiskt märks framförallt tidningens kritik mot den förda invandringspolitiken, statligt framtvingade jämlikheten, Sveriges deltagande i internationella militära insatser, forskningen kring den ”globala uppvärmningen”, korruptionen inom statliga myndigheter, verk och andra offentliga organ samt slöseriet med svenska skattebetalares pengar.

Vänsterextrema Expo och vissa etablerade tidningar har i svepande ordalag omskrivit Fria Tider som ”högerextrema”. Om man med detta menar att vi står långt till höger i traditionella höger-vänsterfrågor så är det givetvis rätt. Menar man däremot att vi är någon form av nazister eller extrema nationalister så har man fel. Fria Tider har aldrig haft någon koppling till sådana grupper. Vi är emellertid övertygade, baserat på empiriska data, om att en viss etnisk samhörighet krävs om den samhällsmodell som vi förespråkar – frihetlig demokrati med minimal statsmakt och minimalt skattetryck – ska kunna uppstå och vidmakthållas. Det stora inflödet av bidragsberoende invandrare vars närvaro i Sverige står och faller med att svenskar ska avstå större delen av sin inkomst för att försörja dem oroar oss. Vi tror inte att exempelvis somalier kommer vara integrerade och arbeta med icke-subventionerade jobb om hundra år. Snarare ser vi hur problemen förvärras. Vi tror att detta har orsaker som är relaterade både till arv och miljö, men främst det förstnämnda. Denna ståndpunkt grundar vi inte på någon sorts ideologisk ”högerextrem” övertygelse utan på modern forskning, och vi skulle gärna önska att verkligheten såg annorlunda ut. Emellertid anser vi, som konservativa, att politiken bör utformas efter verkligheten och inte tvärtom. Endast det ohållbara bidragssystemet och relativa välståndet (som i sin tur beror på den ständigt expanderande bostadsbubblan) förhindrar idag att Sverige bryts upp i en färgad underklass och en vit medel- och överklass. När bubblan spricker inträder denna samhällsmodell ganska snabbt, och hur ”antirasistiskt” är egentligen det?

***

Den sista ”frågan” vi tar upp för den här gången kommer ifrån någon som inte är så positivt inställd till Fria Tider och frågan har vissa gemensamma beröringspunkter med den föregående frågan.

Ni är rasister som bara ljuger och skriver skit om invandrare hela tiden. Prova att träffa invandrare själva istället för att bara hitta på en massa saker!

I Fria Tiders kriminaljournalistik är det till övervägande del invandrare som pekas ut som brottsliga. Anledningen är att det är så verkligheten ser ut. Vi väljer inte nyheter utifrån en gärningsmans etnicitet eller födelseland, istället bestämmer vi oss de flesta gånger för att skriva om ett visst brott långt innan vi känner till vem gärningsmannen är. Det är först i samband med att vi har domar, häktningsprotokoll eller stämningsansökan som vi får veta om en gärningsman är invandrare, men då har vi redan beslutat att skriva en artikel.

Fria Tider startades 2009 av svenskar som bor i invandrartäta förorter i Stockholm, Botkyrka och Södertälje. De flesta av oss är därför väl införstådda med hur det mångkulturella experimentet fungerar i praktiken. Vi har sett och upplevt bilbränder, upplopp, mord, rån, skottlossning och väldigt mycket annat som följt i invandringens spår eller förvärrats av den. Alltså både träffar vi och har träffat väldigt mycket invandrare och därför är vi även kritiska till svensk invandringspolitik. Vi ser med detta som bakgrund heller ingen anledning till att försöka vinkla våra nyhetsartiklar eller kvotera in svenska brottslingar i syfte att skönmåla verkligheten.

Har du en fråga till redaktionen, skicka in din fråga här:

Fråga redaktionen

Postad i Ledarbloggen under

KD – ”dead man walking”

Av thomasweber den 18 april kl 18:50 | [ 62 kommentarer ]

Att driva ett politiskt parti är i teorin väldigt enkelt: Hitta ett behov hos en större grupp människor och övertyga dem om att bara ditt parti kan fylla det. Mycket svårare än så behöver det egentligen inte vara. Men naturligtvis är det alldeles för komplicerat för många politiker och deras partistrateger att arbeta efter denna enkla princip, och vissa partier drivs därför efter helt andra riktlinjer. Ett sådant parti är KD. KD har under ganska lång tid varit det borgerliga blockets sorgebarn, och det är allmänt känt att det enbart går runt eftersom ett antal moderater är sympatiska och taktiska nog att stödrösta partiet kvar i riksdagen. Med det möjliga undantaget av Centerpartiet finns det nog inget bättre exempel än KD på hur man inte ska driva ett parti.

Det finns flera skäl till att KD som organisation är mer ett vandrande lik än någonting som liknar en levande varelse. KD:s storslagna strategi är att försöka vara någonting som partiet inte har den minsta anledning att vara – nämligen ett vänsterparti – och i processen stöter de bort den väljargrupp som skulle kunna tänka sig att rösta på dem. Samtidigt som man vill ersätta dessa förlorade väljare genom ett fåfängt försök att rikta in sig på de väljare som har minst anledning att rösta på dem. Det finns förmodligen inget parti inom borgerligheten som har så liten möjlighet att göra exempelvis HBTQ-väljarna till sina som just KD.

En anledning är naturligtvis det frikyrkliga arvet. För många svenskar framstår det frikyrkliga som en alltigenom kufisk rörelse, och även om det samtida KD svårligen kan sägas ha en religiös profil är detta ett arv som är svårt att frigöra sig ifrån. Visserligen var det inte ett problem tidigare, när just den frikyrkliga väljarbasen var större och Alf Svensson var herde för flocken, men i dagsläget är det enbart en belastning. I synnerhet är det komprometterande om man vill göra HBTQ-väljarna till sina, vilka naturligtvis inte lockas av en frikyrklig bakgrund och för övrigt får en bättre deal hos MP eller V.

En väljargrupp har ofta intressen som totalt motsäger en annan väljargrupps intressen, och ett parti som vinner den ena gör sig därmed till fiende med den andra. Det finns möjligen inget exempel där detta blir så tydligt som vid fallet KD. Väljargruppen de verkar vilja vinna, vänsterväljarna, stöter bort den grupp, de värdekonservativa, som faktiskt är partiets kärnväljare. Den förstnämnda gruppen vill inte rösta på partiet, den andra vill men motarbetas så till den grad att den söker sig till andra alternativ. Resultatet av denna storslagna strategi är ett väljarstöd som enligt en lång rad opinionsmätningar med god marginal hamnar under riksdagsspärren.

Att använda denna strategi som ledmotiv för väljarrekrytering är annars inte unikt för KD. Republikanerna i USA har använt ungefär samma tillvägagångssätt genom sin ambition att etablera sig bland landets talrika minoritetsgrupper, trots att det är väl känt att partiets faktiska väljarbas består av landets vita medelklass. Den numera framlidne amerikanska kommentatorn Sam Francis poängterade redan för flera år sedan att den enda möjligheten för Republikanerna att vinna val är att just lägga all möda på att vinna denna väljargrupp, som trots att den är oumbärlig inte är prioriterad.

Det är vid det här laget enkelt att konstatera att en strategi som går ut på att offra kärnväljarna för att vinna de mest motvilliga motståndarna till allierade, är ungefär lika effektivt som ormolja. KD:s fåfänga försök att fånga alla väljargrupper får till syvende och sist konsekvensen att man inte vinner någon alls. Frågan är om någon strategi är farligare för ett parti att praktisera än denna?

Postad i Ledarbloggen under

Frågan där inte ens Thatcher vågade trotsa vänstern

Av widarnord den 8 april kl 18:24 | [ 58 kommentarer ]

Precis som de flesta av efterkrigstidens konservativa politiker kommer Margaret Thatcher främst att bli ihågkommen som en liberal förnyare och progressiv ikon. På 1980-talet blev hon nämligen en av de västerländska ledare som snabbast kom att byta ut sin egen befolkning mot immigranter från tredje världens alla hörn.

Att Margaret Thatcher inte sympatiserade med sin egen invandringspolitik privat har emellertid senare forskning visat, och det var fullt logiskt. Idag noterar Mark Krikorian i National Review att massinvandringen har blivit vänsterns revansch mot Thatcher, som aldrig skulle kunna vinna ett brittiskt val idag. Det nya Storbritannien består av en så stor andel bidragsberoende minoritetsgrupper att en politiker som går till val på att skära i välfärd och förmåner helt enkelt inte har någon chans.

Inget av detta är dock unikt för Storbritannien. Mark Krikorian fortsätter: ”I hela den utvecklade världen använder vänstern massinvandring och lögner om rasism för att omforma den självständiga och patriotiska nationalstaten enligt egna önskemål. Och de genomför detta med god hjälp av den väletablerade och nyliberala högern.”

Tråkigt nog ingick även Thatcher i denna väletablerade nyliberala höger, som trots ett formellt eget maktinnehav inte har förmått stå upp när vänstervriden media och andra aktörer har satt press. Och om inte ens Margaret Thatcher klarade att stå upp mot journalisterna i fråga om invandringen, ja då ser framtiden mycket dyster ut.

Postad i Ledarbloggen under , ,

Ny skräckfilm från USA

Av widarnord den 4 april kl 08:37 | [ 29 kommentarer ]

Postad i Ledarbloggen under ,

Senaste ledarblogg
Senaste nyttHeta ämnen
Tipsa redaktionen

Detta ärende gäller (obligatoriskt)

Ange en e-postadress (obligatoriskt)

Ämne (obligatoriskt)

Meddelande och/eller länk (obligatoriskt)

Bifoga fil (frivilligt)

Spamkontroll: (svara på frågan)
Vad heter Sveriges huvudstad? 

Senaste kommentarer
Gilla oss på Facebook
Annons