Bakgrunden är GDPR:s bestämmelse om omyndigförklaring av EU-medborgare i vissa fall, som begränsar EU-medborgarens möjlighet att ingå bindande avtal om personuppgifter när denne befinner sig i "beroendeställning" enligt artikel 4.11 i förordningen.
GDPR:s definition av beroendeställning är mycket vid och omfattar bland annat anställdas relation till sin arbetsgivare. Därför är sådant som fotografering på firmafester som äger rum inom EU strängt förbjudet även om deltagarna godkänner fotograferingen, eftersom de anställda anses "stå i beroendeställning" till sin arbetsgivare och därmed sakna förmåga att lämna ett bindande samtycke.
På samma sätt får vårdpersonal inte längre fråga patienter om de vill delta i undersökningar som rör deras krämpor och problem, exempelvis genom att godkänna att ett provsvar skickas till ett universitet för att ingå i en studie. Patienterna anses på samma sätt stå i beroendeställning till vårdpersonalen och samtycket är därför ogiltigt enligt GDPR, på samma sätt som avtal med omyndiga personer.
Forskare i Umeå varnade i höstas för att viktig forskning om sjukdomar nu bromsas upp i Sverige, trots att det ligger i patienternas egenintresse att det bedrivs forskning inom deras sjukdomsområde.
Men många får nu inte ens ta ställning till om de vill delta i forskning eller inte, eftersom de inte längre får tillfrågas.
– GDPR är ju tänkt att skydda integriteten, men det får till konsekvens att man skyddas från att kunna kontaktas för att vara med och ta fram forskning, sade Karin Wadell, professor i fysioterapi vid Umeå universitet, till SVT i höstas.
EU införde GDPR den 25 april 2018 och förordningen kostade enligt Tillväxtverket svenska företag 26,6 miljarder kronor att följa bara under det första året.
Det är mer än vad hela Polismyndigheten kostar Sverige under ett år.
