Aztekernas rike erövrades 1519 av spanjorer och fientliga indianfolk. Deras plågor slutade dock knappast där.
År 1545 drabbades befolkningen av en fruktansvärd epidemi som beräknas ha slagit ut 80 procent av befolkningen. Under en femårsperiod dog uppskattningsvis 15 miljoner människor i vad som aztekerna själva kallade "cocoliztli".
De smittade visade upp snarlika symptom: De drabbades av hög feber och huvudvärk och blödde från ögonen, munnen och näsan.
Vid ett nytt utbrott 1576 dog ytterligare en stor del, cirka hälften, av den överlevande befolkningen.
Cocoliztli räknas som den värsta epidemin någonsin efter digerdöden, som slog ut halva befolkningen (25 miljoner människor) i västra Europa på 1300-talet.
Det är dock först nu som forskare tror sig ha hittat svaret på vad som orsakade sjukdomen, rapporterar The Guardian.
I en studie som nu publiceras i Nature Ecology and Evolution har 29 skelett från azteker som begravdes efter att ha dött i cocoliztli DNA-analyserats.
Forskarna testade kvarlevorna mot alla möjliga virus och bakterier men fick bara en tydlig träff. Det rör sig om bakterien salmonella enterica, som också är känd för att orsaka den typ av symptom som beskrevs i 1500-talets Mexiko.
Eftersom salmonella sprids via kött misstänker forskarna att bakterien kom från boskap som de europeiska bosättarna tog med sig till den nya världen.
En av författarna till studien, Kirsten Bos, poängterar dock enligt Guardian att det fortfarande inte går att säga med hundra procents säkerhet att det var salmonella som orsakade cocoliztli. Det är möjligt att epidemin kan ha orsakats av en patogen som antingen inte kunde spåras i skeletten eller som är helt okänd.
