Det var vid årsskiftet som regeringen införde utbildningsplikt för nyanlända invandrare.

Den innebär att människor som kommer hit, men som saknar gymnasieutbildning och samtidigt inte väntas få något arbete inom Arbetsförmedlingens etableringsprogram, måste sätta sig i skolbänken, annars kan etableringsersättningen dras in.

Syftet är att invandrarna ska få en fullständig gymnasieutbildning, då ungefär hälften av dem saknar detta.

Problemet är bara att nästan inga invandrare följer den.

Bara i år har närmare 5.500 personer omfattats av utbildningsplikten. Hur många har påbörjat den? Endast 90 personer.

– Det står väl klart att vi har varit lite optimistiska i hur snabbt man har kunnat implementera reformen. Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Ekot.

Arbetsförmedlingen tar ut de som omfattas av utbildningsplikten, sedan ska kommunerna fixa fram utbildningsplatser, oftast i den kommunala vuxenutbildningen. Enligt Ylva Johansson är dock ett problem att kommunerna saknar den kapacitet som behövs.

"Utbildningsplikten för nyanlända som regeringen införde vid årsskiftet har fått ett första resultat. Reformen har kostat 301 miljoner kronor, men trots hot om indraget ersättningsbidrag så har endast 90 personer av 5 500 påbörjat utbildningsplikten. Det motsvarar en kostnad på 3,3 miljoner kronor per studerande person", skriver SD på Instagram.