När John Derbyshire skrev från hjärtat

Den amerikanske författaren och kolumnisten John Derbyshire är nog obekant för de flesta svenskar. Men i USA är han känd som en mångårig medarbetare vid den konservativa tidskriften National Review och som en omtyckt författare av politisk litteratur. 2009 släppte han den uppmärksammade debattboken We are Doomed: Reclaiming Conservative Pessimism, som är hans senaste verk.

Innan John Derbyshire började skriva på heltid läste han matematik och arbetade några år på Wall Street som programmerare. Då lärde han sig enligt egen utsago att man även som självständigt tänkande konservativ ibland av pragmatiska skäl måste inta ståndpunkter som egentligen borde vara reserverade för liberaler. En insikt som förmodligen gjort sig ordentligt påmind under den gångna veckan.

Den 29 mars i år skrev John Derbyshire en krönika om mångkultur i den paleokonservativa nättidskriften Taki’s Magazine. I krönikan citerade han Londons borgmästare Boris Johnson som sade att sociala faktorer och lässvårigheter kunde vara orsaken till raskravallerna i London och andra brittiska städer under förra året. Han citerade också ur mediernas spekulationer om att morden i Toulouse på judiska barn skulle kunna vara inspirerade av retorik från invandringsmotståndare. Dessutom återgav Derbyshire ett uttalande som gjordes 1999 av NATO:s dåvarande general Wesley Clark, med anledning militäralliansens bombningar av Serbien.

Uttalandet löd:

”Det finns ingen plats i det moderna Europa för etniskt homogena stater. Det är en 1800-talsidé och vi försöker att gå in i 2000-talet och vi kommer att göra det med mångetniska stater.”

Vad globalisterna inom den amerikanska administrationen och militären vill är alltså att – med hjälp av politiska beslut, ekonomiska åtgärder och fulspel – förvandla Sverige och andra europeiska nationer till mångetniska blandsamhällen. Den som tvivlar på att USA bedriver ett sådant arbete bör minnas vad Clark sade och betrakta vad supermaken i fråga ställt till med sedan dess. Wesley Clark var för övrigt en påtänkt presidentkandidat för Demokraterna inför valet 2008, men han valde att stå tillbaka för att istället ge sitt stöd till Hillary Clinton.

Vad John Derbyshire ville visa med sina citat var att media, den politiska eliten och militära strateger i väst (USA) medvetet försöker omvandla de tidigare homogena nationerna i Europa till mångetniska stater, mer lika USA självt. Derbyshire visade också att de politiska eliterna i väst är så ensidigt fokuserade på att inrätta dessa moderna blandsamhällen att de med jämna mellanrum framstår som rent korkade. När Londons borgmästare helt och hållet utesluter rasfaktorn och bara hänvisar till sociala faktorer som förklaring till kravallerna i somras så avslöjar det bara hur lite han begriper av verkligheten, hävdar Derbyshire. Den tidigare matematikern dissekerar sedan Johnsons alla argument och visar att just mångkultur – och inte lässvårigheter – var orsaken till upploppen.

Enligt John Derbyshire gjorde även journalisterna på New York Times ordentligt fel när de antydde att invandringsmotstånd skulle kunna vara orsaken till morden på tre judiska småbarn i Frankrike. Tidningen kan uppenbarligen inte ens dra ganska enkla slutsatser, skrev Derbyshire, eftersom den här typen av brott erfarenhetsmässigt begås nästan uteslutande av radikala muslimer. Alla övergrepp mot judiska kyrkogårdar, inrättningar, företag eller personer som har begåtts i Frankrike de senaste decennierna har begåtts av människor i den islamistiska miljön.

Inte heller Wesley Clark framstår som kapabel att göra ens en grundläggande analys. De etniskt homogena nationalstaterna har sedan länge varit överlägsna som garanter för fred och säkerhet, och definitivt bättre än vad någon mångetnisk stat någonsin har varit. Freden efter andra världskriget har kunnat upprätthållas så länge just därför att de europeiska staterna har haft homogena befolkningar. Det är först på senare tid, när den påtvingade mångkulturen och det mångetniska samhället gjorde entré, som situationen på kontinenten återigen präglas av konflikter, oro och pessimism inför framtiden.

John Derbyshire spår att de enda länder som har en stabil framtid att se fram emot är de som behållit sin homogenitet och som försvarat den etniska nationalstaten. General Wesley Clark kommer av framtida generationer att framhållas som ett skräckexempel på det politiska ledarskapets dumheter och som ett bevis för hur USA hjälpte till att slå sönder de fria nationalstaternas Europa.

Utanför Europa ser det dock ljust ut på sina håll. Kina, Japan och Korea är lyckligt lottade, men även europeiska nationer som Finland, Ryssland och Ungern kan överleva om de håller mångkulturen borta. Övriga folk och nationer kommer att halka långt efter i utvecklingen och förfalla ekonomiskt, etniskt, intellektuellt och kulturellt. Några av framtidens studenter kommer kanske att fråga sig hur väst kunde ge upp allt det fina vi en gång hade, som vi utvecklat under så lång tid och som vi sedan bara lät förfalla genom import av människor utan förmåga att upprätthålla vår civilisation.

En vecka efter att Derbyshire fått sin artikel publicerad skrev han ytterligare en artikel i Taki’s Magazine, nu med råd om hur man ska fostra sina barn. Han satte rubriken ”The Talk: Den icke-svarta versionen”. Rubriken hade sin grund i de råd många svarta ungdomar med huvor har fått i USA, för att undvika att bli misstänkliggjorda som gangsters. ”Ha inte händerna i fickorna, polisen kan tro att du har skjutvapen” var ett av de många råden.

Derbyshire satte upp 15 goda råd som han föreslog att föräldrar skulle ge till sina barn för att lära dem undvika faror i samhället. Informationen riktade sig till vita i första hand, men även till asiatiska föräldrar i USA.

Några av råden löd:

1. Undvik svarta i grupp om du inte känner dem.
2. Besök aldrig svarta bostadsområden.
3. Besök aldrig evenemang som drar till sig stora mängder svarta.
4. Bosätt dig inte i ett område som styrs av svarta politiker.
5. Om du vistas på en plats dit många svarta plötsligt kommer, lämna området omgående.
6. Hjälp aldrig svarta som befinner sig på en motorväg och ”vill ha hjälp”.
7. Om du möter en konstig svart man på gatan, stanna inte utan gå raskt vidare.
8. De 10 procent minst intelligenta vita har en IQ under 81. 40 procent av alla svarta har en motsvarande IQ-nivå.

Några timmar efter att texten hade publicerats i Taki’s Magazine fick Derbyshire ett mejl från National Review. Avsändare var tidskriftens chefredaktör Rich Lowry, som på några rader förklarade att Derbyshire fått sparken. Bakom beslutet stod en kampanj från den hysteriska vänstern, som hade sett artikeln och gått till våldsam verbal attack mot Derbyshire. Efter att ha fått den offentliga rasiststämpeln var det därmed också dags att få sparken från en av världens mest ansedda konservativa tidskrifter.

Tyvärr är fallet typiskt för de senaste årens utveckling i USA. Den frispråkighet som amerikaner tidigare har varit vana vid är som bortblåst, och skribent efter skribent får nu sparken så snart de har någonting negativt att invända mot mångetniska samhällen eller något sakligt att säga om den folkgrupp som står för majoriteten av problemen i det egna landet. Den anda som är förhärskande bland de politiska globalisterna och de stora medierna är vad som sätter dagordningen i vårt samhälle. Och nu tystas kritikerna, de rensas ut och förs bort från alla offentliga debatter. Även i det land som bara för några år sedan fortfarande med viss rätt kunde sägas vara yttrandefrihetens sista bastion.

67 år gammal och under behandling för cancer fick John Derbyshire frågan om han har för avsikt att fortsätta skriva. Han gav inga löften. Förhoppningsvis återkommer han med texter för Taki’s Magazine eller för VDARE.com, som han enligt egen utsago uppskattar väldigt mycket.

TOM HELIN

Tom Helin är en svensk kulturskribent och kolumnist bosatt i Edmonton, Kanada. I Fria Tider skriver han kolumner om Sverige och Nordamerika ur ett oberoende konservativt perspektiv.