Det var år 2001 som Sverige för första gången fick information ur de så kallade Rosenholzakterna om ett 50-tal tidigare svenska agenter och informatörer som jobbade för Stasi. Säpo valde därefter att ta det kontroversiella beslutet att helt hemligstämpla dokumenten och därmed mörklägga landsförrädarnas identiteter för allmänheten.
Efter en dom i regeringsrätten i juni 2010 fick Birgitta Almgren tillgång till Säpos uppgifter – dock med stränga förbehåll. Hon fick endast läsa akterna på plats och riskerar fängelsestraff om hon avslöjar identiteten på någon av agenterna. Resultatet av hennes forskning blev boken Inte bara spioner: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget, som utkom 2011.
Enligt samma dom tvingas Almgren, senast den 31 december 2014 klockan 23.59:59, att förstöra alla anteckningar hon gjort i samband med sin forskning. Dessutom gallrar Säpo sitt arkiv, så att framtida forskare går miste om oersättligt material om de svenska Stasiagenterna.
Christoph Andersson, som har skrivit boken Operation Norrsken om Stasi och Sverige under Kalla kriget, riktar i Expressen hård kritik mot de svenska myndigheternas beslut att mörklägga information om de kommunistiska landsförrädarna. Han menar att vår bild av kalla kriget riskerar att bli "fragmenterad, i värsta fall utraderad eller rentav falsk".
"Det är en skandal utan like, djupt ovärdig ett land som annars alltid säger sig värna om öppenhet och insyn", skriver Christoph Andersson.
