De båda presidenterna passade på att träffades under måndagen för överläggningar i samband med G20-toppmötet i Hangzhou, Kina.
Obama och Putin misslyckades med att nå en överenskommelse om villkor för vapenvila, men är överens om att de båda länderna måste förhandla fram en lösning. USA och Ryssland stöder varsin sida i konflikten. USA finansierar och tränar det gytter av kontroversiella rebellgrupper, varav flera är islamistiska, som försöker störta landets president Bashar al-Assad. Den ryska regeringen vill istället att Assad sitter kvar vid makten.
Situationen förvärras av att USA har dålig kontroll på sina allierade i konflikten. Den kurdiska YPG-milisen, som backas upp militärt av USA, har hamnat i konflikt med de USA-stödda rebellgrupper som härjar i och runt storstaden Aleppo i nordvästra Syrien. Till råga på allt har Nato-landet Turkiet invaderat Syrien för att slå tillbaka YPG:s framryckningar västerut.
Högt upp på den ryska önskelistan finns sedan länge en koordination mellan Rysslands och Natos militära aktiviteter i Syrien. Ryssarna vill exempelvis på förhand veta när Nato tänker bomba Islamiska staten, men det är information som USA inte vill dela med sig av.
USA vill istället i första hand se en mer varaktig vapenvila mellan regeringsarmén och de rebeller som får allt svårare att hävda sig. Till stor del handlar det om amerikansk prestige där Obama är på väg att förlora kampen om Syrien. Det till stor del USA-initierade inbördeskriget har skördat hundratusentals dödsoffer och skapat asylkaos i Europa.
Måndagens möte mellan Obama och Putin är något den amerikanske presidenten delvis tvingats till på grund av opinionen på hemmaplan. Den ryske presidenten har kommit att få en allt större roll i amerikansk inrikespolitik och han anklagas för att ha ett finger med i spelet i den mejlskandal som skakat Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton.
Men de amerikanska väljarna har inte låtit sig övertygas av retoriken och tycks ha tröttnat på att ryssen målas ut som den evige fienden. De republikanska presidentkandidater som under vårens primärval hade den mest hätska retoriken mot Ryssland presterade dåligt.
För ett knappt år sedan utsågs Carly Fiorina som Donald Trumps främsta utmanare sedan Jeb Bush rasat i opinionsmätningarna. Men efter att hon pratat om kapprustning, "aggressiva militärövningar" mot Ryssland och i praktiken utlovat ett nytt kallt krig försvann hon helt från den politiska scenen. I höstens val är hon inte ens aktuell för kongressen.
