Lukas Bonnier avled 2006 och före sin död hade han skänkt i princip hela sin förmögenhet och andelarna i det handelsbolag som är moderbolag i Bonnierkoncernen till sina inomäktenskapliga barn och barnbarn. Anna Toss, dotter till Lukas Bonnier och Margareta Toss, blev utan andel i företaget och har drivit en lång juridisk process mot sina halvsyskon.
Genom gåvorna och det med gåvorna förknippade bolagsmannaskapet inlemmades gåvomottagarna i familjeföretaget, i familjen Bonniers sociala nätverk, i familjens kulturella arv samt judiska och liberala tradition, sa Bonniers advokat Rolf Andersson vid förhandlingen i Svea hovrätt, enligt Expressen.
Hon var inte inlemmad i den bonnierska familjen eller traditionen, fortsatte han.
Toss advokater hävdade att gåvorna var att anse som förskott på arv, vilket innebär att Toss skulle ha rätt till laglott, det vill säga hälften av sin arvslott. I det senaste gåvobrevet från 1984 försökte Lukas Bonnier kringgå den svenska ärvdabalken genom att skriva att gåvorna "inte ska utgöra" förskott på arv. Reglerna är emellertid tvingande och kan i vanliga fall inte kringgås genom gåvor till övriga arvingar.
När Svea hovrätt ändå dömde till Bonniers favör blev många jurister förvånade. Anna Toss överklagade saken till Högsta domstolen, som nu nekar prövningstillstånd. Det innebär att hovrättens dom fastställs och att Toss går lottlös ur den segdragna tvisten.
Totalt ärvde Anna Toss runt en miljon kronor efter Lukas Bonnier och detta arv har försvunnit i rättegångskostnader, skriver Aftonbladet.
"Rolf Andersson, talade med stora gester om släktens 'liberala och judiska traditioner'. Förklarade att koncernen alltid har gått i arv på detta sätt", skriver Aftonbladet i en osignerad och försiktigt kritisk huvudledare.
"I en anständigare värld denna snuskigt rika familj för länge sedan gett Lukas Bonniers dotter ett betydande antal av de miljoner hon har moralisk rätt till", sammanfattar tidningens ledarredaktion.
Artikeln är uppdaterad avs. språk och disposition.
