Säkerhetspolisen lyfter nu problemet med såväl ett ökat underrättelsehot samt det pågående terorhotet mot Sverige.
– Underrättelsehotet mot Sverige har både bredd och djup. Vi är ett av världens mest digitaliserade länder, men det finns brister i säkerhetsarbetet hos myndigheter och företag. Det gör att gapet mellan hot och säkerhet växer, något som statliga aktörer utnyttjar, säger säkerhetspolischefen Klas Friberg på tisdagen.
Förutom ett ökat underrättelsehot mot Sverige fortsätter hotet från terrorismen att vara förhöjt.
"Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör i nuläget det största hotet mot Sverige", skriver Säpo i ett pressmeddelande idag.
– Terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala. Det innebär att ett terrordåd kan inträffa. Det var ett beslut jag fattade i början av januari och det grundar sig på den bedömning som Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör, säger Friberg.
– För att möta hotet från terrorismen kommer Säkerhetspolisen framöver att arbeta ännu mer strategiskt för att begränsa extremistmiljöernas tillväxt. Det kan handla om att omhänderta personer som utgör ett säkerhetshot eller i samarbete med andra myndigheter hårdare arbeta för att dessa individer ska lagföras för andra brott – eller få sina möjligheter beskurna.
Klas Friberg menar också att vikten av en "välfungerande och modern lagstiftning" krävs för att hålla Sverige säkert i framtiden.
Med detta syftar han bland annat på tillgång till teleoperatörernas datalagring, hemlig dataavläsning och möjligheten att använda svensk signalspaning i underrättelsesyfte, även när en förundersökning inletts.
"Nazister", som i media ofta målats upp som det stora hotet mot Sverige, nämns inte ens i Säpos artikel.
