Det statliga litteraturstödet är på cirka 35 miljoner kronor årligen och förlagen kan ansöka om stödet efter att de gett ut en bok.
Regeringen skriver på sin hemsida att man bedriver en kulturpolitik för att kulturen i Sverige ska vara en "dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund".
Men i verkligheten är det inte alls så, säger nu flera etablerade bokförläggare.
I själva verket går pengarna, som delas ut av den statliga förvaltningsmyndigheten Kulturrådet, till politiskt korrekta böcker där fokus är feminism, jämställdhet, hbtq och minoriteter.
– Om du har en habil afrikansk kvinnlig författare kan du få stöd för vad som helst. Men för en vit amerikan spelar det nästan ingen roll om han är i Nobelprisklass, det är ändå svårt att få stöd. En bok som heter "Kvinnor i Bergslagen" kan räkna med stöd, men en analys av Platon av en 60-årig professorsgubbe i Uppsala kan glömma det, säger bokförläggaren Kristoffer Lind på Lind & Co till SvD Kultur.
Han menar att det nu gått så lång att kvaliteten på böcker har blivit underordnad de politiska målen som politikerna satt upp.
Dessutom riktas häftig kritik mot kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) sedan hon efter "Metoo"-kampanjen beordrat Kulturrådet att priroitera frågan om sexuella trakasserier när det statliga stödet delas ut.
Annika Bladh, som driver förlaget Bladh By Bladh, menar att regeringens agerande påminner om "ekon av regimer" som delar upp kulturen i en lämplig och olämplig sådan, förklarar hon för SvD.
Enligt Bladh får hon sällan stöd, eftersom hennes förlag ger ut böcker av bland andra David Eberhard och Marcus Birro.
Staffan Forssell, generaldirektör på Kulturrådet, förnekar dock att man styr innehållet och motiverar detta med att såväl de rödgröna som Alliansen tillsammans har enats om de kulturpolitiska målen.
Kulturrådet, som lyder under Kulturdepartementet, delar totalt ut över 2,1 miljarder kronor till konstnärlig och kulturell verksamhet varje år.
