Statistiska Centralbyrån (SCB) har ägnat den framtida demografin en begränsad uppmärksamhet. In sin rapport för 2012 döljer man istället förändringarna genom att räkna med starkt minskad invandring, trots att mindre än 10 procent av riksdagsledamöterna förespråkar en sådan. Dessutom gör rapporten långtgående antaganden om invandrarkvinnors sjunkande fruktsamhet på grund av svensk kulturpåverkan – trots att erfarenheterna från USA visar att afroamerikaner efter mer än 100 år av kulturpåverkan från majoritetssamhället har betydligt högre födelsetal än vita människor i USA.

I invandringskritiska kretsar har en rad prognoser tagits fram som pekar på att svenskarna kommer att bli minoritet i sitt eget land kring år 2050. Då räknar man in de relativt stora äldre årgångarna svenskar. Med hjälp av SCB:s data presenterar idag Affes Statistikblogg siffrorna över befolkningsbytet inom den åldersgrupp som i högre grad berörs av invandringen, nämligen svenskar under 45 år.

Större rörlighet
Mot bakgrund av den allt större internationella rörligheten, inte bara bland u-ländernas befolkningar utan även bland européer, kan befaras att de demografiska konsekvenserna av invandringspolitiken kan bli större och komma snabbare än vad som går att förutspå med konventionella modeller.

En statistikexpert som Fria Tider har talat med, som inte ville ha med sitt namn i tidningen, säger att man bör beakta erfarenheter från USA: I amerikanska städer där andelen svarta ökar tenderar andelen vita att avta exponentiellt. Ett stadigt ökande antal svarta leder ofta till en snabbare utflyttning av stadens ursprungliga, vita majoritetsbefolkning.

Konsekvenserna av denna demografiska förskjutning i städer som Detroit, Gary, Newark, Birmingham, Jackson, New Orleans och en mängd mindre städer har av både vita och svarta experter och politiker betecknats som katastrofala.