Bakom siffrorna står det norska stortinget som har låtit utreda invandringskostnaderna i hela EU och sammanställt resultatet i en rapport.
Siffrorna kommer ursprungligen från Internationella valutafonden, IMF, som har räknat ut att svenskarna lägger 1 procent av sin bruttonationalprodukt på att ta emot och försörja invandrare från tredje världen i asylkaosets spår. Det är mer än något annat land i Europa, enligt IMF.
Samtidigt konstaterar IMF att tillströmningen av skattefinansierade asylsökare på kort sikt kommer att ge en ökad BNP-tillväxt per capita i Sverige. Detta på grund av att mottagningscentrum och bostäder behöver byggas åt invandrarna, vilket leder till ett ökat arbetskraftsbehov inom byggsektorn.
I Norge är man dock måttligt imponerad av IMF:s sätt att räkna, eftersom bara de regelrätta mottagningskostnaderna tas med i underlaget. I själva verket vet man i nordiska länder att invandrare från tredje världen kostar pengar i alla delar av samhället – de är överrepresenterade i kontakter med rättsväsendet, sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialförvaltning.
– Det är svårt att exakt definiera de totala utgifterna i den samlade budgeten för asylområdet 2016. Anledningen är att det saknas en tydlig definition av vilka utgifter eller vilken andel av kostnaderna i statsbudgeten som ska ingå i området och att det inte genomförs en undersökning av vilken andel av myndigheternas anslag (t.ex. polisen) som användas för asylsökare, uppger det norska finansdepartementets presschef Dorte Drange för Aftenposten.
