Tvivel när SD ökar i Stockholm

Hoppas vid Gud att du har rätt!

Även en tusenmilafärd börjar med ett steg !
//RMG49

Nej jag behåller min svenskhet och det kommer många andra oxå att göra. Vi bemöder oss om att inte blanda oss med mångkulturen annat än när vi tvingas göra det. I det här fallet är det klokt att inte ta ut några segrar i förskott. 

En tillfredställande parlamentarisk lösning på invandrarproblemet kommer med stor sannolikhet inte att komma från svensk riskdag eller regering. Ett problem där man försnillat tusentals skatte-miljarder under den tid det pågått, blir man inte av med så lätt.

Lösningen torde i stället att dyka upp som gubben i lådan och när den kommer tar den politikerna på sängen med storm. Spänningarna, stämmningarn och hatet är alldeles för påtagligt mellan grupperna för att parlamentariska lösningar skall fungera.

Jag vill bestämt framhålla, att politikerna aldrig gjort något de sista 40 åren som varit bra för Sverige.  
I stället har de ställt till med ett rent helvete.

Jag tror inte, att större delen av våra beslutfattare och politiker är medvetna, vad de håller på med. Med en del undantag, så klart.

I de slitsamma topp -positioner placeras oftast yngre och halvbildade, men makthungriga personer med passande bakgrund. De kommer att lydigt följa ”auktoriteternas” 
råd och visioner. De har ingen tid för eftertanke, inga personliga erfarenheter, ingen av dem har haft ett riktigt svårt slitsamt liv, som referenspunkt. De saknar också bredare och djupare allmänbildningen, att sätta sig emot, vad ”auktoriteterna” predikar.

Svenska folket har blivit hjärntvättad så länge, att man måste leta bland de äldsta i ålderdomshemmet, att kunna lyssna, hur sunt förnuft och livserfarenhet låter.
Man har i sextio års tid byggd en fantasivärld, var man kunde få allt, utan större ansträngning. Man kallade det ”den svenska modellen”. 

Att livet, människor och ekonomin inte riktigt funkar så, som man kunde leva (och delvis ännu kan) i Sverige, viftades bort. Att de flesta länders befolkningar inte kunde leva lika bra, förklarades den svenska modellens, politikers och svenska folkets exeptionell förnuftighet och arbetsamhet. Bara man lyder, så blir allt bra. Bara följer man regler och lagar, kan inget gå fel.

Att storföretag flydde landet, att man lånade så mycket för ”välfärden”, att man fick panik, att man betalade så mycket skatt, att Astrig Lindgren skrev Pomperipossa, att Bergman och många andra flydde landet ngn tid, spelade ingen roll. Att bara sex år sedan var i Sverige 550000 sjukpensionärer (de flesta INTE arbetsoförmogna), mera än företag i landet (bra citat fr Björklund … Systemet och folk var ju överlägsen alla andra.

Det är hela tiden knaggat lite i folkets medvetandet, att det finns så mycket fattiga människor i världen. Någonstans känns det ju orattvist… 
De flesta vet ju inte, eller vill inte veta, varför det är så. Allt måste ju vara någon ledares, apartheids, kolonisationens, slaveriets osv fel. Man dövade sig med bistånd, svenska folkets stöd till diverse hjälporganisationer har också varit massiv.

När man nu från mäktiga och upphöjda kretsar lanserade massinvandringsidén från dessa fattiga länder, kom det som en befrielse för många. Det var ju bara politik, det rörde ju inte en personligen. Och alla människor är jämlika.
Det beror ju inte på människor, men av ”SYSTEMET”, hur folk fungerar. 

De flesta av våra verkställande och lagstiftande makthavare, stora som små, har otroligt tro på ”den svenska modellen” och sin egen oöverträffliget. Att alla människor i världen inte fungerar likadant, inte betéer sig likadant, inte tänker likadant, kom som en chock för många. Majoriteten av folket försöker hitta orsaker från diverse sociala konstruktioner och ”integreringspolitiken”.

Den enkla sanningen, att folk eller folkgrupper alltid är olika, befinner sig i olika utvecklingsstadier och vill olika saker, är tabu efter Andra Världskriget. Egentligen samma ideologiskt grund, som Sovjet levde på.

Nu börjar vi se försöken, att ta invandringsfråga tillbaka från nationalister och tänkande människor. Ta tillbaka, och förändra den enbart till integrationsfrågan. Blanda kort och avleda uppmärksamheten. Genom att bekänna ”vissa fel och frågeställningar”.

Den utvecklingen är mycket farligt, eftersom alltför många människor kan köpa den gravt förvridna och förenklade presentationen. Man lever ännu i en utopiskt värld, var man begråter den korta ”välfärdstiden” och tror, att den kan återskapas i samma form. Om bara alla muslimer försvinner. (Islam har ingen plats i Europa, men Islam är inte skapat situationen)

I nationella rörelser finns ännu inte tillräckligt många bildade, allmänrespekterade och kända personer, som kan gå hem i stugorna. Flest enkel, ärlig folk, som makten kan kalla ”obildade”, unga män och pensionärer.
Jag har sett likadana folkrörelsen födas, och tas över av ”makten”, som har pengar och strukturer, och förändras till något helt annat.

Slaget har börjat. Vi har bara sett några signaler.