Modellen innebär att mönstringsplikt införs redan i sommar för både män och kvinnor oavsett etnisk bakgrund.
Den årskull som nu kommer att kallas till mönstring är födda antingen 1999 eller 2000 och totalt rör det sig om drygt 13.000 personer.
Av dessa kommer knappt en tredjedel – 4.000 personer – att tas ut för värnplikt i form av militär grundutbildning under 2018 och 2019.
Att återinföra värnplikten har i debatten inte främst lyfts fram som en försvarsfråga, utan en integrationsfråga. Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski har de senaste åren fört en intensiv kamp för att inrätta en värnplikt där samtliga ungdomar oavsett kön och etnicitet ska integreras med varandra inom ramarna för försvarets budget.
"I dag behövs mer än på länge en mötesplats där unga svenskar, oavsett bakgrund, samarbetar", skrev Wolodarski 2015.
Regeringen hävdar dock att återinförandet av värnplikten, som redan har lagstöd och kommer att fattas på regeringsnivå, handlar om Sveriges försvarsförmåga.
– Vi prioriterar att bygga ett starkare nationellt försvar och samarbete i djupare mening med andra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Han säger vidare att det nuvarande frivilliga försvarssystemet inte alls klarar trycket för att försvara Sverige.
Framför allt ska de som vill och har intresse att göra värnplikten tas ut. Enligt Hultqvist finns det stora förutsättningar att få fram dessa personer.
Skyldighet att mönstra införs den 1 juli i år och skyldigheten att genomföra grundutbildning med värnplikt gäller redan från den 1 januari 2018.
Även DN:s försvarsexpert Mikael Holmström tror att det påstått försämrade omvärldsläget ligger bakom förändringen.
– Riksdagens beslut från 2015 är att våra förband ska vara övade och färdiga 2020, säger Holmström till DN.
Det var 2010 som värnplikten, som då hade varit aktiv sedan 1901, avskaffades och ersattes av en frivillig grundläggande soldatutbildning. Men frivilligsystemet räcker alltså inte för att försvara Sverige.
