Fram till slutet av 1980-talet gjorde nästan alla svenska män allmän värnplikt. Omkring 30 procent i varje årskull utbildades till grupp-, plutons- eller kompanibefäl. Utbildningarna omfattade både intensiv praktisk träning i ledarskap och viss ledarskapsteori.
Den mest omfattande typen av befälsutbildning – plutonsbefäl och kompanibefäl – ökar sannolikheten att vara chef vid 30–40 års ålder med 75 procent, enligt den nya studien. Värnplikt som gruppbefäl ökar däremot inte chansen att bli chef.
– Vi är nyfikna på vad det beror på, men vi vet inte säkert. Det tycks inte vara så att utbildningen är en signal för framtida arbetsgivare, eller att utbildningen skapar nätverk som leder till att man är chef i framtiden. Det mest troliga är att befälseleverna lär sig ledarskap under sin militärtjänst, säger Erik Lindqvist vid IFAU.
Befälsutbildningen ökar också sannolikheten för högre studier. Plutons- och kompanibefäl har till exempel nästan 3 procentenheter högre sannolikhet att läsa minst fem år på universitet eller högskola.
– Vi tror att det kan förklaras av kamrateffekter. Det vill säga att befälseleverna påverkas av dem i sin närhet. I genomsnitt har befälseleverna betydligt högre kognitiva färdigheter och mer välutbildade föräldrar än meniga. Eftersom de umgås med jämnåriga med betydligt högre utbildningsambitioner vid en ålder då många fattar avgörande beslut om yrkes- och utbildningsval väljer fler att studera vidare, säger Erik Grönqvist, som är medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.
