En rad EU-länder har lagstiftning som gör det möjligt att åtala och döma människor för deras engagemang i terrororganisationer.
Belgien är ett sådant land. Regelverket där har gjort att hundratals personer, bara de senaste åren, har kunnat dömas likt terrorister.
Fram till i september i år har 360 personer dömts för terrorrelaterad verksamhet – enbart i Belgien.
– Vi har nu fler än 300 fällande domar, i terrorutredningar som är kopplade till Syrien och Irak, och problemen med terrorgrupper som islamiska staten och Nusrafronten, säger Belgiens federala åklagare Frédéric van Leeuw till Ekot.
I Sverige går däremot motsvarande personer fria på landets gator, eftersom det här saknas liknande lagstiftning.
Samtidigt som Belgien dömt 360 personer, har Sverige bara dömt sex personer för terrorrelaterad brottslighet. Med Sveriges befintliga lagar är det nämligen mycket svårare att åtala och fälla någon.
Svenska åklagare måste kunna koppla åtalet till ett specifikt brott. Det räcker inte att en person stridit för IS, eller på annat sätt engagerat sig i den islamistiska terrorsekten, oavsett hur bestialisk den än är.
Den belgiska lagstiftningen gör det också enklare för en åklagare att bevisa brott, förklarar Frédéric van Leeuw för Sveriges Radio. Det kan till exempel räcka med uttalanden eller bilder som publicerats i sociala medier för att leda i bevis att någon engagerat sig i en terrorgrupp.
Men i Sverige har politikerna legat på latsidan, eller inte brytt sig. Inte förrän i december förra året kom en statlig utredning som föreslår ett kriminaliserande av delaktighet i terrorgrupper. Något förslag har dock fortfarande inte lämnats till Lagrådet, enligt Ekot.
Sverigedemokraterna har länge velat ha en hårdare terrorlagstiftning. På grund av sjuklöverns dominans i riksdagen har dock inget hänt, och terroristerna kan i stället verka fritt i det svenska samhället.
