Tanken är att arbetsförmedlingen på så sätt ska kunna hjälpa somalierna i Etiopiens huvudstad Addis Abeba som väntar på att få resa till Sverige.

– Vi vill framförallt informera de här individerna att när de kommer till Sverige kan de få hjälp av Arbetsförmedlingen, och att vi kan bidra med insatser under två år på heltid, säger Mattias Wahlsten, samordnare för etableringsfrågor på Arbetsförmedlingen till Ekot.

Hjälpa somalierna söka bidrag
Arbetsförmedlarna ska bland annat göra en kartläggning av yrke och arbetsbakgrund bland somalierna och se vilka kurser de skulle kunna gå.

– De som ska arbeta med det här kommer vara arbetsförmedlare som i dag arbetar med Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Vi har också arbetsförmedlare som pratar somaliska, säger Mattias Wahlsten.

"Etableringsperioden" kallas den tid då en invandrare erhåller bidrag för att gå kurser på arbetsförmedlingen i Sverige och kan vara högst två år.

Utsatt grupp
Somalier är en mycket utsatt grupp. Medel-IQ i Somalia är 68, enligt modern forskning, vilket motsvarar särskolenivå i Sverige. Det innebär att sannolikheten att en slumpmässig svensk är intelligentare än en slumpmässig somalier är 94 procent och att endast 2 procent av somalierna är intelligentare än medelintelligensen i Sverige.

Somaliernas låga intelligens gör att de har det svårt att lära sig avläsa symboler och tolka skyltar. ”Att lära sig klockan är jättekomplicerat”, berättar en SFI-lärare för Sveriges Radio. Detta leder till ett strukturell utanförskap – statistik visar att bara var femte arbetsför somalier i Sverige har arbete.

Dessutom har folkgruppen stora problem med kriminalitet. En av fem unga somaliska män i Göteborg är inblandade i minst ett våldsbrott bara under en tvåårsperiod, framkom det i en granskning i Göteborgs-Posten.