Kreditupplysningsföretaget Bisnode gjorde fel när man i januari i år försåg vänsterextrema Researchgruppen med 400 olagliga kreditupplysningar på personer som kommenterat på bland annat Fria Tider, Exponerat och Avpixlat. Det slår Datainspektionen fast i ett beslut som meddelades förra veckan.
Bisnode har enligt Datainspektionen brustit i sin kontroll av vad Researchgruppens ekonomiska förening Seppuku Media, som var den juridiska person Bisnode ingick avtal med, bedrev för verksamhet och vad kreditupplysningarna skulle användas till.
Den som googlar på ”Seppuku Media” får snart klart för sig att föreningen är den juridiska person Researchgruppen använder i sin verksamhet, samt att Researchgruppens medlemmar är dömda för ett mycket stort antal brott – bland annat flera fall av misshandel, bedrägligt beteende, narkotikaförsäljning, försök till våld mot tjänsteman och ett stort antal stölder. De drivande krafterna inom Researchgruppen, Mathias Wåg och Martin Fredriksson, har båda varit aktiva inom AFA och har än idag ett nära samarbete med grupper inom våldsvänstern.
”Bisnode har heller inte förvissat sig om att Seppuku hade grundläggande kunskaper om vilka situationer det föreligger ett legitimt behov. Bisnode har inte heller gjort en kontroll av det legitima behovet i det enskilda fallet. Datainspektionen bedömer därför att Bisnode har handlat i strid med 9 § första stycket kreditupplysningslagen genom att lämna ut 400 personupplysningar till Seppuku trots att föreningen saknade ett legitimt behov av dem”, skriver Datainspektionen i beslutet.
Datainspektionen förelägger i beslutet Bisnode att införa bättre rutiner för att kontrollera att kunder som beställer kreditupplysningar har ett legitimt behov av upplysningarna.
Av kreditupplysningslagen framgår att den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot 9 § i lagen kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Avdelningsdirektören Hans Kärnlöf på Datainspektionen säger att man inte tror att Bisnode har brutit mot lagen uppsåtligen, men att det kan vara frågan om straffbar oaktsamhet.
– Vi tycker att de inte har gjort tillräckligt för att vi ska vara nöjda och det är därför vi kommer med det här föreläggandet om att de måste göra på ett annat sätt i fortsättningen. Om det sedan rent straffrättsligt når upp till begreppet oaktsamhet, det kan bara en domstol avgöra i det enskilda fallet, säger han.
Bisnode kan dessutom vara skadeståndsskyldigt gentemot de 400 privatpersoner som Researchgruppen har kartlagt med hjälp av bolagets kreditupplysningstjänster. Lagen föreskriver att den som utsatts för ett otillbörligt intrång i sin personliga integritet till följd av kreditupplysningsverksamhet har rätt till ersättning för bland annat det lidande som uppkommit genom integritetskränkningen.
För att kunna undgå skadeståndsansvar måste Bisnode visa att ”tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits” – något som sannolikt blir svårt mot bakgrund av att bolaget lämnade ut kreditupplysningarna utan att göra några som helst kontroller av vad de skulle användas till.
Hur stort ett skadestånd kan bli är oklart, då det aldrig tidigare har inträffat att ett kreditupplysningsföretag tillhandahållit kreditupplysningar till kriminellt belastade vänsterextremister. I de rättsfall som finns har det handlat om belopp i storleksordningen 5 000 – 10 000 kronor.
– Det finns ganska få domar som rör just skadestånd i kreditupplysningsverksamhet. Jag tror det är någon på 5 000 kronor eller 10 000 kronor, när det har varit någon missvisande uppgift. Men kreditupplysningsföretag som gjort något uppenbart fel brukar vilja göra upp i godo, det är ju enklast för alla, säger Hans Kärnlöf.
Fria Tider har sökt Carl-Johan Broman, bolagsjurist på Bisnode, för en kommentar.
