Vid sitt tillträde som utrikesminister 2005 fattade Micheline Calmy-Rey (S) ett omstritt beslut om genuskvotering. Fyra ledamöter av den 14 man starka urvalskommittén för diplomatelever, som består av tjänstemän från industri och statsförvaltning, avgick i protest.
Efter att det som var kvar av urvalskommittén hade rekommenderat 10 män och 4 kvinnor beslutade den nya ministern att inte godkänna 6 av männen, för att på så sätt uppnå rättvisa mellan könen. Under de följande åren fortsatte kommittén att rekommendera de mest lämpade aspiranterna, utan hänsyn till kön. Och varje år godkände Calmy-Rey bara lika många män som antalet kvinnor som rekommenderats. År 2010 brusquerade hon återigen kommittén genom att utnämna tre kvinnor, som hon själv hade rekryterat vid sidan av urvalsprocessen, till elever i den 15 månader långa diplomatutbildningen.
En lättnadens suck
Då Micheline Calmy-Rey för snart ett år sedan avgick och överlämnade det utrikespolitiska rodret till folkpartisten Didier Burkhalter drog personalen en lättnadens suck. Departementets talesman Jean-Marc Crevoisier pekar på "departementets återhämtningsbehov" och har nu fullt utnyttjat det maximala utrymmet och begärt 22 nyanställningar. Han försäkrade att han denna gång har stöd av sin departementschef i att inga andra än de dugligaste skulle utväljas.
Det socialdemokratiska ståndsrådet Anita Fetz håller Burkhalters beslut för "svagt". Hon kan inte föreställa sig att de kvinnliga sökandena är så mycket sämre än de manliga.
- Som rådgivare och före detta styrelseledamot har jag ofta upplevt att män bedöms dugligare än lika kvalificerade kvinnor, på grund av att de uppträder på ett mer självsäkert sätt. Detta torde vara fallet också vid de muntliga mönstringarna av utrikesdepartementets kandidater.
Om ett osäkert uppträdande är en fördel eller en nackdel i de internationella diplomatiska kriser som kandidaterna skall skolas inför berördes inte i fru Fetz uttalande.
I Micheline Calmy-Reys politiska testamente från åren som utrikesminister ingår förvisso ett skoningslöst styre gentemot de underlydande i det egna departementet. När det däremot har gällt att hävda schweiziska värden i utlandet har hon varit mindre militant. Hon blev kritiserad för att ha underlåtit att stå upp för kvinnors frihet, genom att under statsbesök i Mellanöstern uppträda i muslimsk slöja. Hon gjorde sig dessutom känd för att vilja skriva under i stort sett vilka avtal som helst som EU och USA krävde av henne, bland annat ett avtal med USA som tvingade storbanken UBS att på ett olagligt sätt prisge sina kunders identitet till amerikanska skattemyndigheter.
Ett handlingskraftigt initiativ av Micheline Calmy-Rey var att under 2009 i hemlighet beordra förberedelsen av en väpnad insatsstyrka för att med våld frita en schweizisk affärsman som på chikanösa förevändningar hölls fången i Libyen av landets dåvarande Khadaffi-regering.
