EKONOMI. I mitten av september skrev Fria Tider om den amerikanska centralbanken Federal Reserves tredje omgång av kvantitativa lättnader, det så kallade QE3-paketet. Kapitalinjektionen förväntas få fart på inflationen och viljan att låna i den amerikanska ekonomin, men nu varnar kritiker för negativa konsekvenser på sikt.
Gilla artikeln på Facebook
Tidigare artikel
Med den senaste kapitalinjektionen blir det tredje gången gillt för den amerikanska centralbanken som har lanserat stimulanspaket av typen kvantitativ lättnad två gånger tidigare sedan finanskrisens utbrott.
En alltför långsamt sjunkande arbetslöshet har fått FED att avfyra hela arsenalen denna gång. Centralbanken kommer att köpa låneuppbackade värdepapper för 40 miljarder dollar i månaden fram tills dess att ekonomin har återhämtat sig.
Kan få motsatt effekt
Offentliggörandet i slutet av förra veckan fick aktier, olja, ädelmetaller och livsmedel att ta ett rejält skutt uppåt på världsmarknaden. Ruchir Sharma, chef för tillväxtmarknader och global makro vid Morgan Stanley, kommenterade stimulanserna i en artikel i Financial Times där han varnar för att åtgärden kan leda till en kontraproduktiv utveckling där levnadskostnader ökar snabbt och tynger de redan hårt pressade amerikanska hushållen.
Sharma pekar på effekten av tidigare kvantitativa lättnader som mellan 2008 och 2011 ledde till rallyn i råvaru- och livsmedelspriser. Den gången slog utvecklingen hårt mot konsumenterna som fick lägga en allt större andel av sin inkomst på att täcka basbehoven.
Svensk media valde emellertid att skylla stigande globala livsmedels- och energipriser på dåligt väder.
Slår ojämnt
Sharma menar att ökande levnadskostnader kommer att slå hårdast mot de som tjänar minst i samhället eftersom de lägger en stor andel av sin inkomst på energi och livsmedel. Ekonomen Marc Faber yttrade liknande tankegångar i ett framträdande på Capital Account, som finns bevarat på Youtube. I inslaget kommenterade han centralbankens stimulanser förra veckan och pekade på fastighetsmarknaden som exempel, där låg- och medelinkomsthushåll fått se sina huspriser sjunka under krisen medan de rikaste gynnats av stigande värderingar på lyxbostäder i de stora metropolerna.
Faber menar också likt många andra bedömare att inflationen underskattas i den offentliga statistiken, vilket får konsekvenser för utsatta grupper som pensionärer och socialbidragstagare vars utgifter kommer att justeras uppåt i en betydligt snabbare takt än vad deras inkomster förväntas stiga.
I Sverige har stigande mat- och energipriser kombinerats med sänkta pensioner under 2010 och 2011. Huruvida alliansregeringens aviserade pensionsskattesänkning om 50 kronor i månaden kommer att räcka för att kompensera för eventuellt stigande levandskostnader är i nuläget oklart.
