Hagia Sofia

Muslimskt böneutrop ljöd från Hagia Sofia för första gången på 85 år

Publicerad 4 juli 2016 kl 10.45
Av Mattias Albinsson

Utrikes. I fredags ljöd det muslimska böneutropet "adhan" inifrån Hagia Sofia i Istanbul. Det var första gången på 85 år som den forna katedralen på detta sätt återigen användes som muslimsk helgedom.

Dela artikeln

© Wikipedia

Vikingaklotter?

Böneutrop har visserligen hörts från museets minareter de senaste fyra åren, men böneutroparen har då stått i ett avsides bönerum istället för inne i helgedomen.

Återislamiseringen av Hagia Sofia har retat upp grannlandet Grekland som vill att helgedomen förblir ett avsakraliserat museum, skriver turkiska Hurriyet.

Förra månaden reagerade den grekiska vänsterregeringen kraftfullt sedan de turkiska myndigheterna tillåtit högläsning ur koranen inne i museet i samband med den muslimska fastemånaden ramadan. Frågan togs till och med upp av EU då Hagia Sofia är klassat som världsarv.

"Denna nästintill bigotta besatthet av att hålla muslimska ritualer i ett monument som är ett världsarv är obegriplig och avslöjar en bristande respekt för och avsaknad av verklighetsförankring. Sådant agerande är inte förenligt med moderna, demokratiska och sekulära värden", dundrade det grekiska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Här hålls Sveriges första böneutrop

Äldre än Muhammed
Hagia Sofia byggdes på 530-talet och tog fem år att färdigställa. I nästan tusen år var den världens största kyrkobyggnad och länge ett centrum för den ortodoxa kyrkan.

I maj 1453 invaderades Istanbul, då känt som Konstantinopel, av ottomanerna. Katedralen, som stått klar nästan 100 år innan den muslimske profeten Muhammed ens var född, omvandlades till en moské.

1935 avsakraliserades moskén av Turkiets förste president Mustafa Kemal Atatürk som ett led i ett politiskt program där regeringen ville sekularisera befolkningen. Hagia Sofia blev ett museum, muslimska symboler rensades ut ur helgedomen och kristna symboler och målningar som spacklats över restaurerades. På senare år har världsarvet genomgått nödvändiga renoveringar finansierade av Världsbanken.

EU vill sprida islam med ny skattefinansierad nätkampanj

Vikingaklotter
Under 60- och 70-talen gjorde de svenska forskarna Elisabeth Svärdström och Folke Högberg ett antal märkliga fynd i den nästan 1500 år gamla helgedomen.

På ett golv och en avsats på två olika platser i museet påträffades inristade tecken som såg ut att likna runor. Det visade sig vara klotter som nordbor gjort i katedralen någon gång under 1000-talet, mot slutet av vikingatiden.

En hypotes är att de som ristat runorna tjänstgjort i den bysantinske kejsarens livvakt väringagardet som inte sällan bestod av skandinaviska legosoldater.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Prognos: Bostadsbyggandet på fortsatt låga nivåer

Tecken på en liten vändning.. "Men vi är långt ifrån de nivåer som behövs."0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Alla känner igen sig i händelsen på Gröna Lund. I kollektivtrafik, badhus, skolor och bibliotek väntas svenskar acceptera dominansbeteende som något naturligt.0 

Hyllades i media som "charmig, vänlig ung man". Domaren trodde han läst fel: "Hur kan något sådant inträffa?"0 Plus

Mer från Utrikes

Kastar in handduken – efter mer än ett halvt sekel. Spekulationer om vem som ska ta över globalistklubben.0 

Statsministerns besked. "Målet är att uppnå en palestinsk stat som är politisk sammanhållen."0 

Efter att arresteringsorder sökts mot Netanyahu. Republikanerna överväger sanktioner mot internationella domstolen.0 

Vetenskap

Färre unga vuxna får antidepressiva. Avbrott i kraftiga ökningen.0 

Tecken på atmosfär runt jordlik planet. Upptäckten med James Webb-teleskopet.0 

Kultur

Trump hotar stämma svenskiransk regissör. Skildras som ond våldtäktsman i ny film.0 

Pojkscouterna blir könsneutrala. Byter namn – efter 114 år.0