– Vi hittar ingen diskriminering mot föräldrar, varken mot mödrar eller mot fäder vid rekrytering. Det motsäger vad tidigare forskning från USA visar, säger Anni Erlandsson, doktorand i sociologi och en av författarna till studien, i ett pressutskick.
Med hjälp av fiktiva namn sökte forskarna 2.144 jobb på den svenska arbetsmarknaden. I jobbansökningarna skrev de slumpmässigt att de var män, kvinnor och om de var föräldrar eller inte. De ansökte om både låg- och högkvalificerade jobb inom totalt 18 yrken, bland andra butikskassör, förskole- och gymnasielärare, städare, dataingenjör och sjuksköterska.
Resultaten visar att det inte var någon skillnad i vilka som blev kontaktade av arbetsgivaren baserat på kön eller föräldraskap, varken inom låg- eller högkvalificerade yrken.
Anni Erlandsson menar att resultaten stödjer tesen om Sverige som ett jämlikt land för föräldrar. Samtidigt pekar hon på att förklaringen till den så kallade ojämlikhet som ändå finns på arbetsmarknaden kan ha andra orsaker än diskriminering vid själva anställningsprocessen.
– Det kan finnas förklaringar på yrkesnivå, att kvinnor jobbar mer deltid eller gör andra val i arbetslivet, säger hon.
Magnus Bygren, professor i sociologi och medförfattare till studien, är inne på en liknande förklaring.
– Det verkar inte vara så att arbetsgivare bidrar till ojämlikheten. Vår forskning visar att för att öka jämställdheten bör sökarljuset riktas mot hur män och kvinnor beter sig efter att de blir föräldrar. Det kan till exempel handla om att rikta föräldraledigheten så att den blir mer jämlik, och att kvinnor släpper lite på ansvaret för barnen samtidigt som män behöver ta mer ansvar, säger han.
