Som Fria Tider tidigare rapporterat har de skrämmande rubrikerna om förra vinterns kärnkraftsolycka i Japan givit utslag. En betydelsefull vändpunkt närmar sig när Tysk och Schweizisk kärnkraft skall ersättas med vind- och solkraft. I praktiken är även Österrike indraget eftersom man där förlitar sig på utländsk kärnkraft för sin elförsörjning. Tyskland är det land som utan jämförelse blivit hårdast ansatt av den mediala hetsen mot kärnkraft. Där har mer än 2 000 miljarder kronor begravts i anläggningar för sol- och vindkraft, vilket enligt Schweiziska Weltwoche har resulterat i täckning av 2 procent av landets energibehov. Men inte bara här i Europa är stora energipolitiska förändringar på gång. "Släpp loss den amerikanska energijätten" är rubriken på en rapport från det amerikanska Manhattan-institutet. Vad man talar om är teknisk utveckling. Under senare år har industrin dels blivit bättre på att borra horisontellt och dels, med hjälp tekniken "hydrualic fracking", lärt sig exploatera de stora olje- och naturgastillgångar som finns inbäddade i skiffer.
Naturgasen bearbetas till vätska, s.k. Natural Gas Liquid (NGL). Experter hävdar att den "nya" gasen kommer att räcka i flera hundra år. En rapport från Citigroup anger att fracking-tekniken fram till år 2020 kan ge en extra industritillväxt på två till tre procent, tre miljoner nya arbetsplatser och en positiv påverkan på USA:s handelsbalans uppgående till 2,4 procent. Ytterligare tio år framåt, 2030, räknar Citigroup med att USA, idag världens största energikonsument, blir världens största drivmedelsexportör.
Diametralt skilda budskap
Den geopolitiska betydelsen av de nya utvinningsmetoderna kan inte överskattas. Den billiga NGL-vätskan kan leda till en "återindustrialisering" av USA. Manhattan-institutet väntar sig att bara själva gasindustrin under de närmaste 20 åren kan producera ett mervärde på 3 000 till 7 000 miljarder dollar. Vad de tyska skattebetalarna hade kunnat åstadkomma om de satsat sina 2 000 miljarder kronor på ett liknande sätt kommer vi aldrig att få veta.
Ordet "klimat" förekommer för övrigt inte i den amerikanska studien. Oron kring koldioxid marknadsförs framför allt i de europeiska länderna, genom samma kanaler som bestämt varnar för kärnkraft. Vad gäller kärnkraft är någon nedläggning av den amerikanska kärnkraften inte aktuell. Den amerikanska östkusten är väl försedd med kärnkraftverk, som rimligen löper större risk att drabbas av översvämningar än sina tyska och schweiziska motsvarigheter. Men vintern 2011, under osäkerheten efter Fukushima-incidenten, rapporterade tyskspråkiga TV-kanaler om kärnkraftens påstått väldiga risker. Amerikanska medier manade till lugn och besinning.
Allt fler anser det märkligt att den vanligtvis så väl koordinerade världspressen förordar diametralt olika synsätt i en rent teknisk fråga, för två jämförbara industristater.
