Löfvenregeringen har nu kommit fram till att Sverige behöver ett "psykologiskt försvar" för att försvara sig mot så kallade påverkanskampanjer.
En särskild utredare har därför fått i uppdrag att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret.
Det framgår av ett nytt regeringsbeslut, eller kommittédirektiv.
Utredaren ska bland annat analysera och lämna förslag på vilka uppgifter som den nya myndigheten ska ansvara för och hur verksamheten ska vara utformad för att kunna utföras i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig.
I utredningsdirektivet kan man, under rubriken "Behovet av ett psykologiskt försvar anpassat till nutida förhållanden", bland annat läsa:
"Det psykologiska försvaret ska kunna upptäcka, möta och förebygga påverkanskampanjer och desinformation både nationellt och internationellt. Det ska även stärka befolkningens motståndskraft att själva upptäcka påverkanskampanjer och desinformation. Därtill måste det psykologiska försvaret kunna verka på kort och lång sikt."
"I syfte att förstärka sin egen position och samtidigt försvaga Sverige och svenska intressen kan t.ex. en stat eller annan aktör sprida information, desinformation och rykten för att påverka attityder och agerande hos enskilda centralt placerade beslutsfattare eller hos befolkningen. Påverkanskampanjer kan därmed syfta till att påverka ett lands självständiga nationella beslutsfattande. Genom informationspåverkan kan motståndaren försöka iscensätta och förstärka konflikter mellan olika aktörer eller grupper för att uppnå sina mål", fortsätter man.
Enligt regeringen ska ett aktivt psykologiskt försvar snabbt kunna möta påverkanskampanjer både nationellt och internationellt.
Syftet är att "motverka desinformation" och förmedla "korrekt information".
Regeringen varnar för hur internet numera kan användas och hur "oriktiga uppgifter" där snabbt kan spridas i sociala medier.
"I dag finns en stor mångfald av olika informationskanaler. De digitala sociala mediernas betydelse för kommunikationen vid fredstida kriser blir allt större. På motsvarande sätt kan sociala mediers betydelse för kommunikation och informationsspridning vid höjd beredskap öka. Användningen av internet får en allt större betydelse för möjligheterna att genom informationsspridning försöka påverka beslutsfattare och den allmänna opinionen. Riskerna med desinformation från främmande makt och hur lätt och snabbt oriktiga uppgifter sprids via sociala medier har även lyfts fram i medieutredningen..." skriver man.
Regeringen hävdar dock samtidigt att det psykologiska försvaret ska ta sin utgångspunkt i att "bevara det öppna samhällets fria kunskaps- och informationsutbyte". Men detta menar man att så kallade "fria och oberoende medier och kunskapsförmedlare" är nyckelaktörer för att "upprätthålla förtroendet för samhällets institutioner och företrädare".
– Sverige får genom dagens beslut möjlighet till en förbättrad förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och ytterst i krig. Besluten stärker också samhällets förmåga att hantera fredstida kriser. Det skapar en stark förmåga att möta den nutida hotbilden, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).
Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2019. Den nya myndigheten ska vara på plats 1 januari 2021.
