Redan det första avsnittet av SVT:s "Klimathoppet" fälldes i höstas av Granskningsnämnden för att ha fifflat med stapeldiagram och på så sätt överdriva Sveriges biorelaterade koldioxidutsläpp med hela 50 miljoner ton.
Nu är det dags igen.
Ett avsnitt av "Klimathoppet" från den 2 november handlade om att ändra sina beteenden för klimatet. I inslaget presenterade programledaren statistik från den nationella SOM-undersökningen 2022 om hur svenskar tänker kring klimatförändringarna. I bakgrunden visades tillhörande stapeldiagram.
Ett av diagrammen visade hur svenskarna ser på klimatfrågan jämfört med andra samhällsfrågor och illustrerades med tre staplar i tre olika höjder. Ovanför staplarna stod det 46-, 44- respektive 9 procent, där 46 procent representerade de som tyckte att klimatfrågan var mycket viktigare än andra samhällsfrågor.
Anmälaren anförde att staplarna i ett av stapeldiagrammen var starkt missvisande då skillnaden mellan stapeln för 46 procent och stapeln för 44 procent var oproportionerlig i förhållande till stapeln på 9 procent. Det saknades även förtydligande kring varför diagrammet såg ut som det gjorde.
SVT försvarade sig med att de tre grafiska blocken gav "en förenklad" bild av storleksordningen. Enligt SVT var den bristande proportionaliteten i det grafiska bildstödet "olycklig", men inte av så avgörande betydelse att inslaget var missvisande eftersom resultatens procentsatser var tydligt utmärkta och exponerades länge i bild.
Granskningsnämnden konstaterar att det felaktigt såg ut som att andelen som tyckte att klimatfrågan var mycket viktigare stack ut jämfört med gruppen som ansåg att frågan var lika viktig som andra samhällsfrågor.
"Många gånger kan den grafiska redovisning av statistik som görs i ett inslag vara minst lika betydelsefull som de siffror som nämns eller visas. I detta fall avvek stapeln för de som anser att klimatfrågan är lika viktig som andra samhällsfrågor kraftigt från en rimligt proportionell visualisering. Det gjorde att tittarna kunde få en missvisande bild av fördelningen av åsikter. Den grafiska redovisningen utgjorde därmed en brist i förhållandet till kravet på saklighet. De siffror som visades i grafiken var ändå korrekta. Nämnden gör därför bedömningen att bristen inte var så allvarlig att inslaget stred mot kravet på saklighet", står det i beslutet.
