Storbritanniens utrikesminister William Hague har meddelat att regeringen ska skänka utrustning med värde motsvarande 52 miljoner kronor till de allt mer islamistiska rebellerna i Syrien som strider mot landets försvarsmakt, för att störta president Assads regering. Det skriver flera lokala medier.

Stödet inräknar skottsäkra västar, radaranläggningar, radioutrustning och annan fältutrustning. Utöver det militära materiel, som brittiska regeringen betecknar som "icke-dödligt", så skänker de motsvarande 300 miljoner kronor i "humanitärt stöd" till rebellerna.

Detta förstärker det redan starka utländska stödet till upprorsmännen i Syrien. Storbritannien har sedan tidigare gett 14 miljoner kronor i stöd till rebellerna och det har sedan tidigare varit känt att USA och dess arabiska allierade Qatar och Saudiarabien skänkt stora summor pengar och vapen. Brittiska The Guardian har skrivit att rebellrörelsen till och med till stor del skapats av amerikanska utrikesdepartementet.

Trots att Storbritannien öppet skänker krigsmateriel till rebellerna i konflikten, menar utrikesministern att de inte tar någons sida.

- Storbritannien tar inte sida i konflikten, säger utrikesminister Hague i statskontrollerad TV.

- Syriens framtid är höjd i dunkel, men vi är otroligt angelägna om att vi står vid frihetssökarnas sida och arbetar med våra allierade för att få ett fredligt slut på konflikten, fortsätter Hague samtidigt som han inte utesluter krig mot Syrien.

Syrien – ett geopolitiskt spel
Konflikten i Syrien har till stor del sin grund i religiösa och politiska motsättningar. Syrien styrs av president Assad, som är alawit, en shiitisk grupp. Dock är 70 procent av Syriens befolkning sunniter, en konkurrerande inriktning inom islam. Det är bland dessa rebellerna har sitt främsta stöd.

I Syrien finns det också en stor kristen minoritet på 10 procent, som sällar sig till Assad för skydd mot de allt mer radikalt islamistiska rebellerna. Därtill finns det en kurdisk grupp som utgör kring 8 procent av befolkningen, som ser upproret som en möjlighet att skaffa sig utrymme för en kurdisk stat. Den Uppsala-boende Abdulbaset Sieda, ledaren för Syriska nationella rådet och därmed hela oppositionen, är exilkurd.

Det shiitiska Iran, som utlovat militärt stöd om Syrien skulle bli invaderat av utländska makter, kan ses som allierade.

USA och dess arabiska allierade däremot, med bland annat sunnitiska Saudiarabien och Qatar, har stöttat rebellerna med både vapen och pengar. Bland annat ger den amerikanska underrättelsetjänsten CIA rebellerna direkt "operativt stöd".

Som en tredje part i spelet är terrororganisationen al-Qaida, som är extrema salafister, en sunnitisk shiit-fientlig rörelse, med stort stöd i bland annat Saudiarabien. Terrororganisationen har fått en allt mer dominerande roll bland rebellerna allt som inbördeskriget fortgått.