Det är i ljusspektrumet från galaxen SXDF-NB1006-2 som teleskopet Alma i Chile nu uppdagat en emissionslinje från grundämnet syre – på större avstånd, och alltså från en tidpunkt närmare Big bang, än någonsin tidigare.
Galaxen ligger på ett sådant avstånd att ljuset man fångat upp tagit cirka 13,1 miljarder år på sig för att nå fram. Detta innebär att man ser galaxen som den såg ut cirka 700 miljoner år efter Big bang.
Direkt efter Big bang fanns bara de lätta grundämnena väte, helium och en liten mängd litium – alla de andra, tyngre grundämnena bildades först senare inuti stjärnor, och spreds genom rymden genom supernovaexplosioner och stjärnvindar.
För varje stjärngeneration som föds ökar andelen tunga grundämnen som kol och syre i universum. Genom att studera tunga grundämnen i de mest avlägsna galaxerna kan man lära sig mer om hur de tidiga stadierna av denna anrikning gick till, och även få information om egenskaperna hos både gas och stjärnor i dessa galaxer.
– Den här upptäckten är viktig av två skäl. Det första har att göra med avståndsbestämning och det andra med galaxernas roll i universums återjonisering, säger Erik Zackrisson, docent i astronomi vid Uppsala universitet och en av medförfattarna till artikeln, i ett pressmeddelande.
Om man kan identifiera emissionslinjer i ljusspektrumet från galaxer kan man även uppskatta avstånden till galaxerna. Problemet med de allra mest avlägsna objekten är att de också är så ljussvaga att även de största teleskopen vanligtvis misslyckas med att upptäcka några linjer överhuvudtaget.
