År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen.
Den bestod av två delar: Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck, samt rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den senare rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen – som dock var ytterst korrumperad och ledamöterna ofta köpta av utländska makter – och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som anses vara av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.
Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet. Unescorådet stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021.
