Svantesson säger att regeringen inte vill bidra till att hålla upp inflationen och därmed undergräva Riksbankens försök att tygla prisökningarna.
Enligt regeringens huvudscenario kommer BNP falla 0,4 procent nästa år och därefter stiga med 2 procent 2024.
Men enligt ett alternativt scenario, som också finns med i budgeten, kraschar Sveriges BNP med 1,4 procent nästa år. Då kan 200 miljarder behövas, exempelvis för att rädda många bolånetagare och överbelånade företag i fastighetssektorn.
Utgiftstaket höjs av detta skäl från 1595 till 1825 miljarder under de kommande åren. Enligt budgeten finns därmed en buffert på 525 miljarder för att rädda bolånetagare och fastighetsbolag med skattepengar, eller för att "hantera de ovanligt stora finanspolitiska risker som Sverige står inför”, som regeringen formulerar saken i sin budget.
