Förändringarna innebär att fler ska kunna låna till bostad med lägre krav på kontantinsats – och att hushåll med stora lån kan slippa amortera lika mycket som idag.
Samtidigt föreslås att Finansinspektionen fråntas rätten att besluta om amorteringsregler och bolånetak. Istället ska detta regleras i lag.
– För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Han menar att reglerna måste vara "balanserade" och inte "onödigt betungande och begränsande".
Även infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) välkomnar sänkta trösklar in på bostadsmarknaden.
– Fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad, säger han.
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt påstår att det är "hög tid att lätta på de ekonomiska hinder som har gjort det onödigt svårt för vanligt folk att ta sig in på bostadsmarknaden". Enligt honom skapar förändringarna ett rimligare regelverk som "tar ansvar för stabiliteten" utan att "straffa hushåll med höga boendekostnader".
Även Liberalerna stöder förändringarna.
– Nu sänker vi trösklarna och ger fler människor möjlighet att äga sitt hem utifrån livets skiftande behov, säger Patrik Karlson, bostadspolitisk talesperson.
Utöver ändringarna i amorteringskrav och bolånetak föreslås att Riksbanken ska ta över ansvaret för att besluta om det kontracykliska buffertvärdet – en uppgift som idag ligger på Finansinspektionen. Det handlar om en säkerhetsbuffert som ska användas för att skydda det finansiella systemet vid kriser.
Förslaget innebär också att tilläggsbelåning begränsas till 80 procent av bostadens värde och att omvärderingar bara får göras vart femte år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
