Under år 2021 var det 95.163 människor från utanför EU/EES som fick förstagångsuppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var det 39.270 personer som Migrationsverket räknar in under rubriken "arbete". Gruppen inkluderar 14.164 anhöriga till de som fått uppehållstillstånd för att arbeta.
En annan stor grupp var personer som fick uppehållstillstånd för studier. Dessa uppgick till 14.034 men däri ingår 3.426 personer som fick uppehållstillstånd som anhöriga till studenter och inte för att studera själva. Antalet asylsökare som fick uppehållstillstånd var 4.742 personer och kvotflyktingarna uppgick till 6.701. Övriga invandrare utgjordes primärt av människor som anhöriginvandrat i någon form.
Kategorin EU/EES handlar huvudsakligen om människor från tredje världen som har rätt att komma till Sverige då de tillskansat sig uppehållstillstånd i andra EU-länder.
Sveriges tre största invandringskritiska partier tycks vara positivt inställda till att människor numera klassas in under andra rubriker än tidigare i Migrationsverkets statistik. Detta trots att det till stor del handlar om människor från samma länder som tidigare.
Sverigedemokraterna oroade över kompetensutvisningar
Sverigedemokraterna är uttalade motståndare till vad man beskriver som ”kompetensutvisningar”. Partiet skriver på sin hemsida att man vill satsa på ”högkvalificerad utländsk arbetskraft”. De högkvalificerade ska ha ”högre utbildning” eller ”lång erfarenhet” som arbetsmarknaden behöver.
Om studentinvandring skriver partiet i sitt Migrationspolitiska inriktningsprogram att invandring av studenter bidrar till en ”vitaliserad akademi” men att de utländska studenterna ska kunna finansiera sitt uppehälle själva.
I programmet skriver de också att de välkomnar möjligheten att ”komplettera den svenska arbetsmarknaden med utländsk arbetskraft”. Partiets politik vad gäller arbetskraftsinvandring uppges basera sig på ”möjliggörandet av kompetensutbyte”.
I ett gammalt partiprogram som som gällde vid riksdagsinträdet 2010 hade partiet ett helt annat fokus när det gäller arbetskraftsinvandring:
"I Sverige finns ett mycket stort antal människor som är helt eller delvis arbetsföra, men som saknar ett arbete att gå till. Arbetskraftsinvandring till Sverige behövs alltså inte och ska därför i princip inte förekomma."
Medborgerlig Samling vill ha mer invandrad arbetskraft
Partiet Medborgerlig Samling fick 0,2 procent i riksdagsvalet. I sitt Migrationspolitiska program riktar partiet mycket kritik mot asylinvandring. När det gäller arbetskraftsinvandring skriver partiet däremot att Sverige bör ”lägga om migrationspolitiken till arbetskraftsinvandring”. Partiet vill vidare att ”beviljande av arbets- och uppehållstillstånd underlättas för individer som uppfyller krav vilka motsvarar reella, dokumenterade behov på svensk arbetsmarknad”. När det gäller arbetskraftsinvandring tycks partiet de senaste åren ha fått sin vilja igenom.
Partiet framstår också som mycket positivt inställt till invandring av studenter från tredje världen. Ämnet nämns bara i förbigående i det migrationspolitiska programmet. Partiet skriver om att det oroas av att personer som ”saknar kvalifikationer” för ”plats vid ett lärosäte” kommer till Sverige asylvägen. Medborgerlig samling har även ett omfattande ”Universitets- och högskolepolitiskt program” som inte tycks nämna något alls om studentinvandring.
AFS oroade av brist på ”inhemsk kompetens”
Partiet Alternativ för Sverige fick 0,31 procent i riksdagsvalet 2018. De har ett Återvandringspolitiskt program enligt vilket de vill ha ”omedelbart asylstopp”. När det gäller arbetskraftsinvandring är partiet inte lika kritiskt. Man har en rubrik med titeln ”Högkvalificerad arbetskraftsinvandring” och tycks anse att enbart invandring till ”enkla yrken” pressar ner löner och arbetsvillkor för svenska arbetstagare. Partiet menar att vi till viss del saknar ”inhemsk kompetens” som gör oss ”beroende av utländsk arbetskraft”. Om den omfattande invandringen av studenter nämner partiet inte något i sitt återvandringspolitiska program.
Arbetskraftsinvandring ett relativt nytt fenomen
Den så kallade arbetskraftsinvandringen från tredje världen är ett relativt nytt fenomen. Antalet arbetskraftsinvandrare från tredje världen har ökat kraftigt efter den 15 december 2008 när den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen avskaffades.
Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade i riksdagen 2008 emot att de nya reglerna skulle införas.
