Istället för att sätta de bidragsinvandrare från Afrika och arabvärlden som fått asyl i Sverige i arbete har regeringen sedan 2017 satsat på en mycket generös arbetskraftsinvandring, som gör att det talrika inflödet av bidragstagare kan kompletteras med ytterligare individer från tredje världen, i form av invandring av så kallad "utländsk kompetens" från detta område.
Under 2021 beviljade Sverige 39.270 sådana uppehållstillstånd för arbete, att jämföra med 32.379 året innan.
Lönekravet för att få arbetskraftsinvandra till Sverige ligger på 13.000 kronor i månaden och man får rätt att ta med sig anhöriga som kan gå på bidrag. Under 2020 bestod den så kallade arbetskraftsinvandringen av 16.315 arbetstagare och nästan lika många – 12.510 – anhöriga som i praktiken utgjordes av bidragstagare.
Moderaterna och Sverigedemokraterna har krävt skärpningar av reglerna, men som vanligt har ingenting hänt.
Inför den kommande valrörelsen har dock även Socialdemokraterna börjat fila på idéerna bakom sitt kommittédirektiv från 2020, där en utredning tillsattes för att ta fram "åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare".
Utredningen har nu utmynnat i ett förslag om att de som arbetskraftsinvandrar faktiskt också ska arbeta och eventuellt kunna försörja sina anhöriga. Det ska dock samtidigt bli svårare att utvisa arbetskraftsinvandrare vars skatter och avgifter inte betalats in.
"En ny grund för uppehållstillstånd ska utformas för att göra det lättare för högkvalificerade att arbeta i Sverige samt åtgärder för att motverka s.k. kompetensutvisningar och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare", heter det i Morgan Johanssons (S) direktiv till utredaren.
