Genomgående för OECD:s kritik mot Sverige är att arbete eller företagande – som genererar aktiva inkomster – inte lönar sig i Sverige, eftersom aktiva inkomster beskattas med alltför höga skattesatser i landet.
Istället är det bidragstagande som gäller, om man är invandrare. Och om man är svensk och tillhör över- eller medelklassen så gör man bäst i att låna och spekulera i olika gynnade tillgångsformer snarare än att arbeta eller starta företag. Att tjäna pengar på bostäder eller aktieägande i storföretag gör nämligen att man med hjälp av ränteavdrag och ISK-konton får nästan skattefria passiva inkomster.
Men att på detta sätt göra arbete och företagande till meningslöst kan på sikt vara dåligt för ekonomin, eftersom inget av värde skapas genom bostadsägande eller bidragstagande. OECD vill därför att Sverige inför en företagar- och arbetsvänlig skatteväxling, och höjer skatterna på passiva kapitalinkomster.
"Att avskaffa den stora skillnaden mellan skatter på arbete och skatter på kapitalinkomst skulle ge personer med höga inkomster mindre incitament att omklassificera arbetsinkomst till kapitalinkomst. Fastighetsskatterna, som för närvarande är låga, skulle också kunna höjas", skriver OECD i rapporten.
OECD efterlyser strukturella reformer som ger högre incitament att arbeta och mindre incitament att leva på spekulation eller bidrag. I synnerhet bland utlandsfödda kvinnor behöver incitamenten att gå på bidrag ses över, enligt OECD.
"Svensk ekonomi skulle gynnas av strukturella reformer för att stärka arbetsincitamenten, bättre matcha kompetens till efterfrågan, uppmuntra arbetskraftens rörlighet och bättre integrera underutnyttjade grupper som utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden", skriver organisationen.
Regeringen avvisar tanken på höjd fastighetsskatt men tackar OECD för synpunkterna i övrigt.
– Det är alltid hjälpsamt och bra att få input från expertis utifrån, säger finansminister Elisabeth Svantesson till SVT.
