FÄLTSTUDIE: Personal från Rasbiologiska institutet studerar en uppländsk bonde, ca 1929.

Rasbiologiska institutet 100 år – så rätt hade de

Publicerad 14 maj 2021 kl 20.15

Historia. Modern folkgruppsforskning som förlitar sig på DNA har bland annat visat att samer bara har bott 2.000 år i Sverige och att afrikaner skiljer sig åt mycket från resten av mänskligheten. Men på statens Rasbiologiska institut i Uppsala räknade man ut mycket av det här redan för hundra år sedan.

Dela artikeln

© KTT

IDAG: Efter noggrann skallmätning har en modern rättsantropolog rekonstruerat ett ansikte för hand. Fjärde bilden visar den sedermera identifierade döda kvinnan.

Den 13 maj 1921 beslutade riksdagen att inrätta ett rasbiologiskt institut i Uppsala. I frånvaro av kunskap om DNA förlitade sig Statens Institut för rasbiologi i början mycket på skallmätningar.

Numera anses människan utifrån sin skallform bara kunna delas in i tre huvudgrupper som brukar kallas kaukasoida, negroida och mongoloida. Det medicinska disciplin som kanske främst tillämpar denna uppdelning är rättsantropologin.

Som framgår av bilden till höger har den manuella skallmätningen förfinats genom åren, och idag kan resultatet bli mer precist än vad DNA-teknik kan avslöja om rastillhörighet och utseende på en person. I exemplet har modern skallmätning använts för att rekonstruera ett ansikte genom manuellt arbete. Den sista bilden visar den först senare identifierade döda kvinnan.

Den officiella svenska linjen är dock alltjämt att skallmätning är en "pseudovetenskap" som inte fungerar. Denna lära åligger det eleverna i svenska skolor att skriva under på, i alla fall om de vill uppnå de så kallade kunskapsmålen i ämnet samhällsvetenskap.

Det var dock inte politisk korrekthet som fick institutet i Uppsala att överge skallmätningen. I mitten på 1930-talet började man helt enkelt fokusera mer på ärftlighetsfrågor och 1958 bytte man namn till "Institutionen för medicinsk genetik".

Modern folkgruppsforskning och "DNA-rasbiologi" förlitar sig fortfarande på genetik, som genomgått stor utveckling sedan DNA-teknikens genombrott på 1980-talet. Genom ett statistiskt begrepp som brukar kallas för genetiskt avstånd och som utvecklats av bland andra Cavalli-Sforza kan man se hur nära besläktade olika folkgrupper är med varandra.

Genom denna metodik har man bland annat kunnat visa att alla icke-afrikanska folkslag på jordklotet är närmare släkt med varandra än med subsahariska afrikaner.

På senare år har forskare alltmer börjat använda sig av kommersiella släktforsknings­databaser för att koppla samman folkgrupper med DNA.

Forskaren Peter Sjölund har bedrivit "DNA-rasbiologi" med hjälp av metodik hämtat från släktforskningsvärlden. Han har med den metodiken kommit fram till att samerna bara kan ha bott 2.000 år i Sverige vilket är åtminstone 8.000 år efter att Sverige först befolkades av förfäder till dagens svenskar i samband med att istiden tog slut.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gick häromdagen i samband med hundraårsjubileet ut och tog kraftfullt avstånd från den politiskt inkorrekta forskningen om skillnader mellan olika folkgrupper som bedrevs i Uppsala.

På Facebook skriver han att vi "måste bekämpa den avskyvärda människosyn som delar upp och graderar människor efter ras".

Bild:

© Uppsala universitet

Herman Lundborg, rasbiologiska institutets första chef.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Inflationen sjunker ytterligare

Nya siffrorna.. KPI på 4,5 procent i februari.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.