Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, och presenterades på en presskonferens på torsdagen,
– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
I dag kan ett hushåll få olika ekonomiska bidrag och ersättningar varje månad, som i vissa fall kan innebära att det inte lönar sig att arbeta. Det leder enligt regeringen till att "vissa grupper" har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Vi vet att långa perioder av ekonomiskt bistånd gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden vilket också ökar riskerna för ohälsa och utanförskap. Därför är det viktigt att bidragssystemen inte är utformade så att det är mer fördelaktigt att få bidrag än att arbeta. I enlighet med Tidöavtalet går vi nu vidare genom att utreda ett bidragstak. Det ska alltid löna sig att arbeta, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
– Vi behöver säkerställa att det finns tydliga skiljelinjer mellan att vara självförsörjande alternativt bidragsförsörjande. Incitamenten för människor att arbeta och bidra till svensk välfärd ska stärkas. Detta är helt avgörande för att välfärden ska fungera på ett tillfredsställande sätt, säger Linda Lindberg, gruppledare i riksdagen Sverigedemokraterna.
I juli 2022 tillsattes en utredning med uppdrag att utreda möjligheten till ökade drivkrafter för arbete i försörjningsstödet och att bryta långvarigt biståndsmottagande.
Det regeringen nu beslutat om är ett tilläggsdirektiv till utredningen där utredaren bland annat får i uppdrag att ta fram en modell för hur ett bidragstak som begränsar den sammantagna nivån på bidrag och ersättningar för hushåll kan utformas och genomföras.
Utredaren får även i uppdrag att analysera om Arbetsförmedlingen bör ges en utökad uppgiftsskyldighet gentemot socialnämnden så att socialnämnden kan arbeta mer effektivt när det gäller att kontrollera om den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande. En effektivare kontroll kan leda till att aktivitetsnivån bland arbetslösa ökar och därmed till att fler kan komma i arbete.
Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2024.
