Allt fler organ från avlidna har på senare år donerats i Sverige – vilket enligt Socialstyrelsen är en följd av ett målmedvetet donationsfrämjande arbete inom hälso- och sjukvården.
Under 2022 noterades det största antalet donatorer hittills, 206, att jämföra med den tidigare högsta noteringen, 192.
Ökningen beror delvis på implementeringen av organdonation efter kontrollerat cirkulationsstillestånd, Donation after Circulatory Death (DCD), som innebär att organ från avlidna kan doneras efter hjärtstillestånd. Men samtidigt som antalet organdonatorer totalt har ökat har antalet som blivit donatorer på grund av att hjärnans funktioner oåterkalleligen upphört, Donation after Brain Death (DBD) minskat.
Trots ökningen av antalet donatorer är behovet av organ och vävnader för transplantation fortfarande större än tillgången. Totalt var det 755 organ som transplanterades till sammanlagt 733 mottagande patienter i fjol. Liksom tidigare är njurar det organ som flest är i behov av och som oftast transplanteras. 2022 var det 465 njurar som transplanterades, varav 99 från levande donatorer.
Antalet njurtransplantationer från avlidna efter att hjärtstillestånd inträffat har mer än fördubblats jämfört med föregående år.
Eftersom tillgången till organ är betydligt lägre än efterfrågan kan patienter som står på väntelistan för lungor, en ny lever eller kanske ett nytt hjärta, hinna avlida innan möjlighet till transplantation ges.
Under 2022 togs 72 patienter ned permanent från väntelistan eftersom de inte längre bedömts klara att genomgå en transplantation. 37 patienter uppsatta på väntelistan avled i väntan på organ.
Idag har drygt 1,8 miljoner av Sveriges befolkning anmält sig till Socialstyrelsens donationsregister. Men i undersökningar säger sig runt 80 procent kunna tänka sig att donera sina organ.
