Sämre resultat och fler avhopp med undervisning på engelska

Publicerad 22 september 2023 kl 10.55

Vetenskap. Att använda engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning har en tydligt negativ påverkan på studieresultaten när studenterna har ett annat modersmål. När 2.000 studenter delades in i en engelskspråkig eller en svenskspråkig version av en introduktionskurs i programmering fick studenterna som undervisades på engelska betydligt sämre resultat och fler hoppade av kursen i förtid.

Dela artikeln

Engelska används alltmer som undervisningsspråk i högre utbildning globalt, så kallad ”English-medium instruction,” eller EMI, enligt en rapport från Språkrådet 2022.

En viktig utgångspunkt för EMI är att undervisningsspråket inte ska påverka kvaliteten på studenternas lärande. Tanken är att en student som läser en kurs på engelska ska lära sig precis lika bra som om studenten läste den på sitt förstaspråk.

Men nu visar en ny studie från KTH och Chalmers att det antagandet kanske inte stämmer.

Studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade märkbart sämre, och de hoppade dessutom av i mycket högre utsträckning jämfört med studenter som läste exakt samma kurs på svenska.

− Vår studie är ovanlig inom fältet eftersom principen för grupptilldelning byggde helt och hållet på slumpmässighet. Det innebar att den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket, och vi blev överraskade av resultatet, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och en av forskarna bakom studien, i ett uttalande.

2.263 studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering och delades därefter slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. Kursen var helt digital och studenterna bestämde själva studietakten. Hur väl studenterna klarade kursen mättes dels i antal korrekt besvarade testfrågor, dels i hur många som hoppade av utan att slutföra kursen. När forskarna jämförde antalet korrekt besvarade testfrågor i de två versionerna av kursen visade det sig att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor.

− Det är viktigt att komma ihåg att den enda skillnaden är just undervisningsspråket. Det faktum att studenterna i den svenskspråkiga kursen var signifikant bättre antyder att engelska som undervisningsspråk har negativ inverkan på lärandet, i alla fall under vissa omständigheter, säger Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion och en av forskarna från KTH.

När forskarna mätte genomströmningen i kursen bekräftades resultatet; 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen och även här var skillnaden mellan de två versionerna av kursen statistiskt signifikant.

− Den som hoppar av kursen kan inte rimligen ha lärt sig lika mycket som den som slutför kursen. Också i detta avseende ser vi alltså att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre lärande, säger Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH.

Studien väcker nu frågor om fördelar och nackdelar med att så stor del av undervisningen på universitet och högskolor är på engelska, en mycket vanlig företeelse i Sverige såväl som i andra länder där engelska inte är förstaspråk för en majoritet av befolkningen.

− Det är viktigt att komma ihåg att en enskild studie inte bör användas som utgångspunkt för en radikal förändringsagenda vad gäller språk- eller utbildningspolitiken inom högre utbildning, vare sig på lokal eller nationell nivå. Men vi tror att resultaten från den här forskningen kan bidra till en mer informerad diskussion om konsekvenserna av att använda engelska som undervisningsspråk, säger Hans Malmström.


Efter snyftreportaget i GP. Joakim Lamotte ställde kompletterande fråga till jättefamiljen.0 Plus

Fyra i matchfixningshärva. Allsvenskan-matchen var uppgjord på förhand.0 Plus

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.