Forskarna har analyserat ett 210.000 år gammalt fragment av ett kranium som hittades i en grotta i södra Grekland på 1970-talet. Analysen visar att skallen tillhörde en homo sapiens och inte en neandertalare.
Om det stämmer innebär det att det fanns människor i Europa otroliga 150.000 år tidigare än man har trott tills nu. Det är också den äldsta kvarlevan från homo sapiens som har hittats utanför Afrika.
Fyndet blir en ny utmaning för den så kallade Ut ur Afrika-hypotesen, som går ut på att människan mer eller mindre enhetligt emigrerade från den afrikanska kontinenten för mindre än 100.000 år sedan. Enligt hypotesen kom de första människorna, cromagnonmänniskan, till Europa för cirka 40.000 år sedan.
– Våra resultat tyder på att en tidig spridning av homo sapiens ut ur Afrika inträffade tidigare än man tidigare trott, för 200.000 år sedan. Vi ser bevis för mänskliga spridningar som inte bara är begränsade till ett stort uttåg ur Afrika, säger forskaren Katerina Harvati vid Tübingens universitet till The Guardian.
Guardian uppger sig dock ha pratat med andra forskare som är skeptiska till studien när det gäller åldersbestämningen och det sätt på vilket kraniet har analyserats.
