Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger till Dagens Nyheter att inflationen fortfarande är för högt och att kronan är väldigt svag, vilket talar för en räntehöjning till 4,25 nu i november.
Därefter tror Nyman att den högre räntan blir kvar åtminstone i tre till fyra år till, men att den därefter skulle kunna sänkas till 2,5 procent vilket skulle ge en lägsta bolåneränta på runt 4 procent.
– Det tar kanske 3-4 år innan vi är där, säger Nyman till DN.
Det är betydligt bättre än idag, men det är långtifrån de nästan obefintliga räntor som byggt upp den svenska bostadsmarknaden.
Samtidigt växer en oro hos experterna för vad som ska hända när vidlyftigt bostadsägande går från att vara en inkomstkälla till en utgift även på lång sikt.
Den svenska bostadsmarknaden har bidragit till att göra många av landets egentliga arbetare till medelklass och den har under hela 2000-talet varit själva motorn i svensk ekonomi. Något som nu alltså abrupt har upphört.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth påpekar att unga bolåntagarel med stora skulder inte har förstått att ränteuppgången de senaste 18 månaderna inte är en tillfällig händelse.
– Hushållen ska ta höjd för är att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger hon till DN.
Att Riksbanken nu ändå måste höja beror på den svaga svenska kronan, säger Annika Winsth. Det finns helt enkelt inte längre några alternativ.
En fallande krona innebär att Sverige pressar upp sin inflation så fort tjänster eller varor köps in från utlandet. Riksbanken tvingas därför välja mellan att krascha bostadsmarknaden eller att krascha hela ekonomin – inklusive bostadsmarknaden – vilket knappast skulle vara bättre ens för den bättre belånade medelklassen i exempelvis Stockholm.
