Kvinnor är redan i tydlig majoritet av studenterna vid Sveriges högskolor och universitet. Men andelen kvinnliga professorer är fortfarande relativ låg vid exempelvis tekniska högskolor, som ägnar sig åt ämnen som män av biologiska skäl är betydligt mer intresserade av än kvinnor.
– Universitet och högskolor är landets största statliga sektor. För mig är det självklart att de ska sträva efter att vara jämställda. Vi ser tyvärr att arbetet går för långsamt och regeringen sätter nu upp nya mål, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.
Riksdagen har fastställt att det ska finnas mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på lärosätena. Målen har funnits sedan 1997 och nu sätter regeringen nya och som man beskriver det, "ambitiösa", mål inför nästa målperiod 2021–2023.
Regeringens "målbild" är att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor år 2030. I dag är 29 procent av landets professorer kvinnor och 71 procent män.
– På nivån under professor är könsfördelningen nästan helt jämn. Det är därför inte brist på kompetens som ligger bakom. Jag hoppas att målen nu ska bidra till att all kompetens tas tillvara när nya professorer rekryteras, säger Matilda Ernkrans.
"Jämställdhetsmålen" skiljer sig mellan olika lärosäten. För Karolinska institutet är exempelvis målet att 60 procent av professorerna ska vara kvinnor, och på Kungliga Tekniska högskolan är målet 35 procent kvinnor.
